Petter Birgersson: Frikoppla partierna från domstolarna
En man friades från våldtäkt mot barn på grund av att en majoritet i domstolen, Hovrätten för västra Sverige, menade att det inte var tydligt vilka delar av det kvinnliga könsorganet begreppet ”snippa” omfattar. Reaktionerna har av förståeliga skäl varit kraftiga.
Domen har också lett till förändringar av hovrättens sammansättning.
Två nämndemän som deltog i domslutet har lämnat sina uppdrag. Nämndemännen var nominerade av Socialdemokraterna och utsedda av regionfullmäktige i Västra Götaland. Efter ett antal möten med S-representanter för distriktet har de två nu lämnat uppdragen. Enligt distriktsordförande Mattias Jonsson har partiet inte krävt att de ska lämna sina uppdrag, utan ”de har landat i det själva” (Sveriges Radio).
Det är dock tydligt att det har skett en påverkan från partiet, vilket är en ytterst känslig fråga. Juridikprofessor Mårten Schultz säger till Sveriges Radio: ”Det ger intryck av ett politiserat nämndemannasystem, eller i vart fall att politikerna och de partier som utser nämndemännen inte kan hålla fingrarna riktigt borta, det är oroande.”
Det är en principiell kritik som också brukar få medhåll från politiker, åtminstone när det handlar om motståndare.
Richard Jomshof (SD), riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet, kritiserade med Twitterorden ”Ett dj**la skämt” de friande domarna efter de så kallade påskupploppen. Utskottskollegan Ardalan Shekarabi (S) reagerade då och twittrade: ”Uppmanar min kollega i presidiet att respektera Sveriges grundlag och domstolars oberoende”.
När en ordförande i justitieutskottet öppet underkänner domar kan det ses som att vederbörande undergräver domstolens legitimitet. Samtidigt är det ett mer påtagligt ingrepp när politiska partier påverkar nämndemän att lämna sina uppdrag. Nämndemän är – till skillnad från riksdagsledamöter – faktiskt med och dömer.
Snippa-domen är inget unikt exempel på hur partier vill ha bort de nämndemän de en gång har nominerat. Det var en av juristdomarna som gick emot de övriga, men nämndemännen följde rättens ordförande – vilket är det vanliga att göra. På det viset blir den politiska påverkan där nämndemännen avgår än mer kontroversiell.
Ska då skarpa principer om politiskt avstånd till domar, domare och domstolar råda alldeles oavsett om domen i allmänhetens ögon är uppåt väggarna eller inte? Och uppstår inte problemet då redan i det läge när partierna utser nämndemännen?
Nämndemän nomineras av partier och utses av kommun- och regionfullmäktige. Men i domstolen är nämndemännen inte representanter för sina partier, utan för allmänheten. Det är den formella ordningen. Men det är tydligt att den är svår att upprätthålla i praktiken.
Om nämndemannasystemet ska upprätthållas bör frågan ställas om partierna över huvud taget ska vara inblandade i processen att nominera dem, eller om enbart personer utan partibok ska utses. I dag har exempelvis S krav på att nämndemän som nomineras av dem ska vara medlemmar i partiet.
Om nämndemännen frikopplas från partierna bör det också bli mer fritt fram för politiker att öppet kritisera domar – som Snippa-domen. Det bör de faktiskt få göra. Att kritisera tolkningar av lagen är nämligen i högsta grad lika mycket en politisk fråga som att stifta lagar.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.