Håll bättre koll på vem som är i Sverige
Nästan hälften av de drygt 870 000 personer som vistas i Sverige med samordningsnummer har inte styrkt sin identitet, avslöjade Dagens Nyheter på torsdagen. ”Vi har helt tappat kontrollen över vilka som är här”, kommenterade Marit Murphy Handelsberg vid gränspolisen (28/11).
Helt tappat kontrollen, alltså. För att uttrycka det milt är det förfärligt.
Så kallade samordningsnummer har funnits sedan 2000 och delas ut exempelvis till den som bor i Sverige under kortare tid och behöver kontakt med myndigheter. Numret ger människor rätt att verka och leva här utan att vara folkbokförda. Det ger även rätt till sjukvård.
Men makalöst nog finns inget i lagen som säger att de som söker måste styrka sin identitet för Skatteverket, Migrationsverket eller polisen. Dessutom förs ingen statistik över vilka länder personerna kommer ifrån.
”På övriga myndigheter ställs visserligen det kravet – men prövningen är mycket varierande. Ofta handlar det om att bedöma en inskannad kopia av en passhandling. Det finns inte heller några krav på personlig inställelse, handlingarna mejlas”, skrev DN.
Det är med andra ord en slapphet som är obegriplig – och farlig.
Redan i juni 2017 skrev Skatteverket i en rapport att det inte är ”ovanligt att vi helt saknar underlag för att bedöma personens identitet, var personen bor och hur länge den varit i Sverige”.
Nu menar myndigheten att man har förbättrat kontrollerna, men om en arbetsgivare vänder sig till Skatteverket och meddelar att hen har betalt lön till en person delar myndigheten ut samordningsnummer. Men betalas lönen ut? Får den anställde ens pengarna?
Risken är naturligtvis att de som kommer hit utnyttjas som svart arbetskraft, att de lever i ett skuggsamhälle med låga löner och press från skrupelfria arbetsgivare. Det ökar självklart risken för snedvriden konkurrens för både svenska arbetstagare och företagare. Och det i sin tur ökar risken för både oro och oroligheter.
Aftonbladet kultur skrev häromdagen om bankomaten vid Årsta partihallar i Stockholm, där det ”runt den tjugofemte varje månad ringlar där en kö som består av två led. Bredvid dem som hämtar ut sin lön står deras arbetsledare och chefer. Var och en som hämtat ut lönen krävs på omedelbar betalning”, enligt en ny bok av Elinor Torp (28/11).
Slarvet kring kontrollen över vilka som befinner sig i Sverige har pågått länge. 2013 uppmärksammades att 60 000 svenska pass hade ”tappats bort” – bara det året. Polisen hade fått rapporter om att svenska pass använts i människosmuggling; det fanns exempel på personer som tagit ut upp till 20 nya pass på kort tid, vilket man då kunde göra utan att polisen hade rätt att kalla en till förhör (SVT 11/7 -13).
”Sedan 2008 har över 500 000 pass försvunnit, och polisen anar ett stort missbruk”, skrev Aftonbladet 2017. ”Enligt Frontex, EU:s gemensamma gränspolisorganisation, hamnar Sverige på andra plats på listan över de länder som har mest utbrett passfusk” (11/1 -17).
Lagen skärptes 1 januari 2016 så att en person bland annat bara kunde beviljas tre pass under en femårsperiod. Enligt dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) skulle ändringarna ”komma att minska antalet svenska pass som kan utnyttjas för brottsliga handlingar”. Men problemet kvarstod. 2017 försvann 63 628 svenska pass och 2017 försvann 62 773 (TT 22/1 -18).
En relaterad fråga är att tyska myndigheter bedömer att 11 000-18 000 syriska "blanka pass” är i IS eller al Qaidas kontroll. Då den med syriska pass kan få asyl blir det en allvarlig fråga för Sverige, påpekade Ledarsidorna (28/11). Hur kontrolleras dessa passägare?
I en perfekt värld vore alla människor skötsamma helylleindivider med goda syften och samvete. Men nu är det tyvärr inte så. Därför behövs trista kontroller och ordning och reda. Agera nu!
.
.
I ett svar på en fråga från Maria Malmer Stenergard (M) skrev Magdalena Andersson (S) att "samordningsnumren inte fungerar optimalt idag". Inte optimalt....? Länk
Så här skriver Malmer Stenergard i frågan:
”Den utredning finansministern hänvisar till är av allt att döma en utredning som tillsattes den 5 september 2019, Åtgärder för att minska fel i folkbokföringen (direktiv 2019:54).
Av direktiven till aktuell utredning framgår att den delvis går ut på att göra det enklare att få samordningsnummer och på att fler ska få samordningsnummer. Till exempel ska utredningen överväga om det finns skäl att utvidga möjligheten för enskilda att ansöka om ett samordningsnummer samt utreda om samordningsnummer ska kunna tilldelas fler asylsökande. Det handlar alltså inte enbart om att göra systemet mer säkert utan också, som det står i direktiven, att ”öka numrens användbarhet i samhället”. Något som skulle öka missbruket ytterligare.”
