GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hanna Marie Björklund: Håll koll på EU-stödet till bönderna

Nu håller EU på att anta en ny jordbrukspolitik. Den angår oss alla – subventionerna är gigantiska.
Hanna Marie Björklund
Ledare • Publicerad 24 november 2021
Hanna Marie Björklund
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Kostar mer än det smakar?
Kostar mer än det smakar?
Foto: Adam Ihse/TT

De senaste veckorna har det börjat dra ihop sig i en av de största och viktigaste politiska förhandlingarna för oss som är medborgare i ett europeiskt land. Nej, det handlar inte om klimatmötet i Glasgow, eller om Magdalena Anderssons palaver om regeringsmakten.

Det gäller en politisk fråga som de flesta antagligen inte har hört särskilt mycket om. Det finns få artiklar i ämnet i de vanliga dagstidningarna och inte mycket att hitta i sociala medier.

Det handlar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, förkortat CAP. Kontantstödet till Europas bönder står för nära 40 procent av unionens hela budget och har sedan samarbetet utvecklades på 1960-talet varit ett av unionens huvudsakliga fokusområden. CAP speglar fortfarande hur man resonerade efter andra världskriget: Matförsörjning och idén om att skydda den egen inhemska industrin från global konkurrens var viktiga. I dag finns omkring 10 miljoner gårdar i EU och 22 miljoner människor arbetar inom jordbruket.

Trots att jordbrukspolitiken berör de flesta har debatten om den blivit alltmer perifer. Kanske för att den är så ogenomtränglig? Hur många av oss tar del av någon insatt rapportering i frågan om de CAP-förhandlingar som nu pågår? Ämnet är så snårigt och byråkratiskt att svenska medier knappt orkar rapportera om det.

Här finns dock stora beslut att fatta. Den viktigaste delen i den nya långtidsplanen för jordbrukspolitiken är att tydligare koppla de enorma penningstöden till miljöfrågan.

”Den viktigaste delen i den nya långtidsplanen för jordbrukspolitiken är att tydligare koppla de enorma penningstöden till miljöfrågan.”

Det är känsligt eftersom jordbruksbidragen är viktiga för många länder, men flera av dem är samtidigt skeptiska till EU:s nya, högre miljöambitioner. Förhandlingarna har fått avbrytas flera gånger, men i oktober kom representanterna för EU-länderna, Europaparlamentet och EU-kommissionen till slut överens om en ny policy. Denna ska nu godkännas av medlemsstaternas jordbruksministrar i slutet av november och börja gälla 2023.

De huvudsakliga stridsfrågorna har varit hur stor del av stöden som ska kopplas till klimatåtgärder, högre krav på djurskydd för de som får stöd samt vad som ska göras med de pengar som inte betalas ut varje år.

Tiotusenkronorsfrågan är om den nya CAP faktiskt är bättre än den förra – vad vi som svenska, liberalt sinnade, skattebetalare har fått för pengarna. Precis som de flesta stora politikområden på EU-nivå lider jordbrukspolitiken av mindre bra delar. Men förslagets koppling till tydligare miljöregler är generellt positivt ur svensk synvinkel. Förutom att vara bättre för planeten stärker den nya inriktningen Sveriges konkurrenskraft eftersom vi redan ligger i framkant inom dessa områden.

Det huvudsakliga problemet med CAP kvarstår dock – en mycket stor del av europeiska skattebetalares pengar går till att detaljreglera Europas jordbruk, med byråkrati och snedvridande effekter som följd. Det är ett dåligt system vi har att utgå ifrån, men det betyder inte att vi inte ska försöka förbättra det. Det skulle däremot inte skada om svenska medier gjorde ett bättre jobb i att informera om CAP. Vi behöver följa EU-budgetens enskilt största utgiftspost noga.

Hanna Marie Björklund är ledarskribent

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.