Höj vårdpersonalens löner
Vårdpersonalen är coronakrisens superhjältar. De trotsar riskerna och kliver modigt in hos gamla och sjuka, ibland med livet som insats. Bara fyra av tio sjuksköterskor upplever att de fått tillgång till den skyddsutrustning som behövs. Bara tänk vilka obehagliga konsekvenser det kan få...
Många gör helt enkelt insatser som de flesta av oss inte skulle kunna drömma om. Undersköterskan Carola Nilsson bytte självmant till ett äldreboende i Kristianstad där flera coronasmittade dött när hon hörde om hög personalfrånvaro. Vilken hjälte!
Men lönerna är sisådär. Medellönen för ett vårdbiträde i hemtjänsten är enligt uppgift 23 678 kronor i månaden. En undersköterska tjänar i snitt 26 381 kronor och en grundutbildad sjuksköterska 36 700. Sjuksköterskorna har haft en stark löneutveckling de senaste åren, men främst för de unga medan de med lång erfarenhet inte har sett en lika bra ökning.
Under 2019 fick undersköterskorna i Region Skåne i snitt bara 500 kronor mer i månaden, och specialistläkarna 1 920. Sjuksköterskornas medianlön ökade med 3 procent, vilket i snitt gav en ökning med 1 000 kronor och en medianlön på 34 300.
Däremot var generositeten stor på andra håll. Regionrådens arvode höjdes med 1 600 kronor till 72 100 i månaden. Gruppledarna ökade sina arvoden med nära 28 procent, motsvarande 15 700 kronor (14/4). I december 2018 gjorde systemet om för ordförande i de regionala bolagen som gav vissa rejäla lyft. Ordförande i Folktandvården höjde exempelvis sitt arvode med 66 300 kronor om året, en ökning med 44,2 procent (18/12 -18).
Nog gör beslutsfattare och makthavare med ansvar över stora verksamheter värdefulla insatser. Men det gör även vårdpersonalen. Dessutom är det svårt att få tag i folk både i kommun och regioner, så nog finns skäl att locka fler med bättre materiella arbetsvillkor.
Enligt Universitets- och högskolerådet var det glädjande nog en rekordökning av ansökningar till läkar- och sjuksköterskeutbildningen under våren. "Det visar att många människor har ett stort samhällsengagemang i landet", sa generaldirektören Karin Röding. "Många vill vara med när det händer och kunna göra skillnad", sa Roger Klinth som är rektor på Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Problemet med att tala om dessa yrken som attraktiva för att man vill ”göra skillnad” är att det kan ge sken av att lönen är mindre viktig, som att man skulle göra det ändå mot bröd och vatten. Men det är faktiskt inte fult att även den som arbetar med vård vill få schysst betalt. Det är en självklarhet.
Du och jag är arbetsgivare till dem och vi måste inse att det inte räcker med att vi klappar i händerna från balkongen klockan 20 eller skänker matlådor till personalen – som de märkligt nog tvingas trassla med i deklarationen och betala skatt för. Vi kommer att behöva betala mer – och sluta utnyttja de godhjärtade.
Om det är någonting som skattepengarna ska användas till är det god vård. Löner till vårdpersonal är kärnverksamhet, som välfärdsstaten är uppbyggd idag.
I Stockholm öppnade regionen i april plånboken och mer än dubblerade lönerna för intensivvårdspersonalen via krislägesavtalet som slöts mellan facket och SKR nyligen, och som ger större flexibilitet för arbetsgivaren att använda personalen, som i gengäld får mycket bättre betalt.
Än så länge är det inte aktiverat i Skåne, men vad säger de välavlönade.... är det dags?
Om kassan tryter kan regioner och kommuner prioritera bort det som vi kan göra på egen hand. Strunta i stöd till Knislinge folkets park som SD vill ge, eller extra 3,2 miljoner till skånskt kulturliv för att göra förstudier inför nyproduktion, eller visioner om extralediga familjeveckor. Fokusera nu på det viktigaste. Visa vårdpersonalen respekt.
Att le och säga "tack, snälla, vad gulligt av dig att jobba häcken av dig för småpengar” räcker inte.
Carolin Dahlman
.
.
Läs mer:
Ledare: Riskera inte vårdpersonalens liv