Hörrni, vad coola vi är

När det pratas om att olika events ställer in blir man medveten om hur mycket som faktiskt pågår i vardagen, att det nästan varje minut hålls matcher, konserter, mässor och möten. En del brinner för att samlas och prata om infrastruktur, andra vill klå varandra i fotboll. Vissa vill lyssna på en symfoniorkester, andra vill spela för dem.

Och i spåren av att vi gör det som just vi är nördigt nyfikna på skapas jobb. Cateringfirmor serverar snittar till dem som är på konferens om tåg eller socialförsäkringssystem, moderatorn ställer frågor och revisorn håller koll på fakturorna. Den som älskar att designa kläder får business, liksom den som får gåshud av att massera trötta axlar, knacka kod eller plåstra om trasiga fotbollsspelare.

Alla gillar olika och vi har talang för olika saker. Och ojojojoj vilken spännande värld vi skapar tillsammans.

Vi är tack och lov födda i en tid när vi kan få plats vare sig vi är extroverta eller introverta, och där vi sällan måste fastna i en roll eller ett yrke bara för att vi råkade födas där och då.

Tänk dig bara hur katastrofalt klaustrofobiskt det vore att leva då samtliga kvinnor blott förväntades vara mammor! Inte skulle jag ha kunnat skriva ledare, och inte skulle Kerstin Hessius ha kunnat bli vare sig riksbankschef eller vd för Tredje AP-fonden. Eller tänk om du förväntades jobba i föräldrarnas jordbruk i stället för att gå i skolan och utbilda dig till att bli det som du som unik individ är bra på, om det nu är yoga, ljudteknik eller politik. Vilket slöseri med potentiell kompetens det hade varit!

En aspekt av det avancerade, arbetsdelade samhället är att det finns personer som har ägnat timmar bland skolböcker och i labb för att kunna bli kompetenta nog att ta fram vaccin emot sjukdomar som corona. De har slitit och tagit studielån för att göra det de älskar och det vi kan älska dem för. Tack tack tack.

Lika olika som vi är när det kommer till talanger är vi när det kommer till åsikter. Just nu tycks det hit och dit, utifrån djupa kunskaper eller det man har läst i ett kommentarsfält. Det finns skäl att vara källkritisk, men även skeptisk (dock INTE elak).

Visst kan man känna tillit till vad myndigheter säger, men som tidigare statsepidemiolog Johan Giesecke sa i Agenda i söndags, har expertmyndigheter sina ganska snäva områden, så kanske lyssnar regeringen för mycket till dem (22/3). Dessutom tycker olika experter olika. Giesecke sa till SVT att han gissar att ganska många är smittade, medan nuvarande statsepidemiolog Anders Tegnell tror att de är få. Giesecke menade att man alltid ska ta höjd för att det kan bli värre än man tror, medan andra experter är mer försiktiga (19/3).

Ifrågasättande är sunt. Vi brukar ju faktiskt se pojken som ropade ”kejsaren är naken” som en hjälte, eller hur?

Just mångfalden av åsikter, kunskaper och avvägningar ger en dynamik som hjälper oss på vägen. På samma sätt som ett samhälle blir starkt med en mix av miljoner enskilda som var och en bidrar med sin del mår debatten bra av mångfald. Friheten att välja yrke och annat ger alla en plats, och yttrandefriheten ger alla en röst. Man kan hålla med eller vilja be folk hålla käft, men att vi får tycka och vara är vackert.

Det är svåra tider, men man måste se solen som skiner. Den ger ljust när allt känns mörkt.