Hur smart använder kommunen dina skattepengar?
Den ekonomiska återhämtningen går snabbare än väntat. Det var finansminister Magdalena Andersson (S) positiva budskap på en pressträff på onsdagsmorgonen. Det är också en lägesbild som delvis överensstämmer med Konjunkturinstitutets (KI) uppdaterade prognos, som presenterades samma dag.
Men bilden är dubbel. BNP-tillväxten har förvisso reviderats upp, men utvecklingen på svensk arbetsmarknad är långt ifrån lika bländande. Enligt de senaste arbetslöshetssiffrorna från EU:s statistikmyndighet Eurostat har endast fyra EU-länder högre arbetslöshet än Sverige. Samtidigt tycks långtidsarbetslösheten bita sig fast på rekordhöga nivåer.
En liknande illusion uppenbarar sig för den som kastar ett öga på kommunernas ekonomiska läge. En ögonblicksbild från boksluten i fjor tyder på rekordhöga överskott. Räknar man bort pandemirelaterade statsbidrag och den tillfälligt minskade efterfrågan på välfärdstjänster, framträder dock en mindre smickrande bild.
”Den ekonomiska återhämtningen går snabbare än väntat. Men endast fyra EU-länder har högre arbetslöshet än Sverige.”
Det är i kommunerna som de stora ekonomiska påfrestningarna väntar runt hörnet. Kombinationen av att vi blir allt äldre och har ett skatteunderlag som utgör en allt mindre andel kommer på sikt innebära stora problem. Därför är det särskilt oroande att debatten om framtidens kommunala välfärd är så pass frånvarande. Frågan borde vara högaktuell med tanke på de högt ställda ambitionerna för såväl skolan som äldreomsorgen.
Ofta påstås att politikerna står inför som ett vägval: antingen höjda kommunalskatter eller lägre välfärdsambitioner. I själva verket är frågeställningen sällan så binär.
Kommunerna kan förstås höja skatten. Men det är ett trubbigt verktyg som inte utgör en långsiktig lösning på de allvarliga problem som välfärdssystemen står inför. Tvärtom hämmas tillväxten av högre skatter, samtidigt som skattebetalarnas nettoinkomster och möjligheter att påverka sina liv minskar.
Hur bör då en kommun som kämpar med ekonomin gå tillväga? Svenskt Näringsliv publicerade häromdagen rapporten ”Mer värde för skattepengarna i kommunerna” med ett antal förslag. Den visar också att besparingspotentialen i kommunerna uppgår till tiotals miljarder kronor. Det är hisnande summor som våra kommunpolitiker kan effektivisera och hämta hem.
Ordet ”effektiviseringar” har dock tyvärr fått en negativ klang – men de handlar om att använda de gemensamma resurserna på bästa vis. Exempelvis att dra lärdomar från vinnande koncept i andra kommuner och om att kontinuerligt genomföra förbättringar i offentliga upphandlingar. Att nyttja innovationer helt enkelt. Det kan bara vara bra.
Naod Habtemichael är ledarskribent
