Hux flux-lättnader i gymnasielagen "snudd på odemokratiskt"
Sent på måndagseftermiddagen skickade regeringen plötsligt ut ett förslag på en förordning som gör att det bara ska räcka med ett års anställning för att få permanent uppehållstillstånd – till skillnad från tidigare två. Remissinstanserna fick FYRA dagar på sig att tänka till och skicka in svar, trots att förordningen ska börja gälla redan nästa torsdag, den 3 december.
Puh. När de flesta viktiga frågor tragglas i åratal i utredning efter utredning i demokratisk tröghet har tempot kring gymnasielagen märkligt nog genomgående varit wrooooooom. Gruppen ensamkommande har fått en egen fil att åka i.
Att det hela nu hanteras så kvickt kallade Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna, för "snudd på odemokratiskt" (TV4 23/11).
"Man smyger ut en måndagseftermiddag, vill ha rekordsnabb remisstid och driver igenom en omfattande förändring som innebär att man går rakt emot en amnesti för den här gruppen."
Regeringen meddelade visserligen redan den 7 oktober 2020 att den jobbar med ytterligare förslag kring lättnader. Men att det skulle remitteras i så rask takt förstod nog få.
Annika Hirvonen Falk, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, menade att regeringen har gjort många åtgärder på kort varsel i coronatider, och därför kunde tydligen även detta hastas och hafsas fram. Naturligtvis i MP-politisk riktning. "Vi har försökt jobba fram det här så fort som möjligt".
Jo, vi fattar.
MP vill gärna att de ensamkommande som fick stanna tillfälligt – även om de fått avslag i en rättvis asylprocess – ska få stanna för alltid, men det är märkligt att S, som ibland visar tendenser till att vilja ha ordning och reda, inte tydligare står emot. Tyvärr tycks man i stället styras av det lilla regeringspartiet – och därmed styra svensk migrationspolitik i en orimlig riktning.
I förslaget står det att det råder osäkerhet kring hur många som kommer att beviljas PUT i och med ändringen, men man räknar med att det blir " ett relativt begränsat antal, samt att "de eventuella kostnadsökningar” bedöms kunna hanteras inom befintliga anslagsramar.
Eventuella? Risken är att optimisterna i politiken (än en gång) får fel och kostnaderna går upp och drabbar skattebetalarna. På Gotland vill Vänsterpartiet att kommunen ger ungdomar som omfattas av gymnasielagen fast anställning. I Halmstad har kommunen fattat ett liknande beslut. I november föreslog V, MP och Fi i Göteborg att de som har utbildning inom relevanta områden ska få en fast anställning eller ett avtal om anställning i kommunen. Alliansen lyckades stoppa detta, men risken är ändå stor att liknande förslag röstas igenom runtom i landet.
Oavsett hur hög summan för deras löner då blir är orättvisan i förslagen svår att ta in. Hur ska andra som har relevant utbildning och också gärna hade velat få fast jobb på kommunen tänka? Hur känns det att se andra segla förbi? Hur ser feminister på saken eftersom det nästan enbart är killar som berörs?
Sverige behöver en långsiktig och hållbar migrationspolitik där alla behandlas lika – inte en som drivs av känslor och sympatier för enskilda personer och grupper. Förhoppningen var att den migrationspolitiska kommittén skulle landa där, men så länge vi har nuvarande regering där S lyder MP lär det bli fortsatt rödgrön migrationspolitisk röra.
I remisslistan kring förslaget som kom på måndagen finns både Ensamkommandes förbund och Flyktinggruppernas riksråd. Däremot saknas Skattebetalarnas förening och Sveriges kommuner och landsting. Men alla har rätt att komma med synpunkter...
Här finns information om hur du gör:
Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 27 november 2020. Svaren bör lämnas i bearbetningsbar form (t.ex. Wordformat) per e-post till ju.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till ju.l7@regeringskansliet.se. Ange diarienummer Ju2020/04275 och
remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet.
Remissinstansens namn ska även anges i dokumentnamnet.
Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats.
Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta.
För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.
.
.
Läs gärna också
Ledare: MP vill tömma ditt bankkonto