Sofia Nerbrand: Inflationen är en verklig demon
Har du också funderat på att köpa en massa toalettrullar? Häromdagen berättade papperstillverkaren Essity att de kommer att höja priserna rejält.
Många hamstrar ved och stearinljus inför vintern. Själv har jag nyligen köpt en ny kyl och frys. Inte bara för att minska elkonsumtionen, utan för att vitvaror – liksom allt annat – kommer att stiga i pris. Inflationen är nu uppe i rekordhöga 9,0 procent i årstakt, och bedömare tror att den kommer att minska tidigast om ett par månader. Rekorddyr el är en förklaring, men även när den dras bort är inflationen hela 6,8 procent. Dessutom rasar den svenska kronan i värde. Ner 25 procent gentemot dollarn hittills i år och den kostar nu nära 11 kronor (!). Allt vi importerar blir således dyrare.
Det betyder att vi får mindre och mindre för pengarna dag för dag. Bättre att köpa nu än senare alltså.
Det är rationellt att agera utifrån denna insikt på ett individuellt plan. Fast för samhällsekonomin är det vanskligt. För om alla konsumerar mer nu än längre fram kommer detta att elda på inflationen.
En inflationsspiral riskerar också att föra med sig en mer pessimistisk syn på framtiden och ett sänkt förtroende för de finansiella systemen. Detta är en röta som kan skjuta ett lands ekonomi i sank, även om vi ska komma ihåg att Sverige inte riskerar hyperinflation nu.
Svenska staten har också stabila finanser och en låg skuldsättning, vilket ger utrymme för en aktiv finanspolitik om så skulle behövas – inte minst för att mildra de för många människor mycket tuffa effekterna av höga elräkningar framöver. Och som sagt var prisökningarna på alla andra varor.
”Den breda medelklassens skrik i högan sky efter att ha känt av inflationsspöket inpå bara skinnet kommer att bli nästa regerings svåraste huvudvärk.”
Men det är inte finanspolitiken som kan häva inflationen, utan det är framför allt penningpolitiken. Men många centralbanker reagerade för sent och för svagt, varför många länder nu lider av plågsam inflation. Men eftersom inflationen inte bara eldas på av konsumtion denna gång, utan är framdriven av brist på insatsvaror, behöver inte en högre styrränta vara så effektiv. Utgå ändå ifrån att Riksbanken gör ett försök och rekordhöjer styrräntan på sitt sammanträde på tisdag. Frågan är om det blir med 0,75 eller 1,00 procentenheter.
Bolånen blir således också dyrare. Vilket leder till att inte minst unga stockholmare, som köpt hus för inte så länge sedan och belånat sig över taknocken på en extremt överhettad bostadsmarknad i huvudstaden, kommer att behöva sälja. Med stora förluster.
Räkna med att många grupper – inte bara de som redan hade små ekonomiska marginaler såsom ensamstående föräldrar, sjuka och arbetslösa – kommer att ropa efter krishjälp under vintern.
Energikrisen och den breda medelklassens skrik i högan sky efter att ha känt av inflationsspöket inpå bara skinnet kommer att bli nästa regerings svåraste huvudvärk. Och den kan inte bara ösa ut pengar i krisstöd, för då spär det bara på inflationen. Det är roten till det onda som måste lösas.
”Vi måste våga tro på kronan och framtiden igen.”
Så skicka mer – mycket mer – vapen och pengar till Ukraina så att vi kan besegra Putin, övertala Tyskland att behålla sin kärnkraft, se till att alla kraftverk vi har slås på, korta alla tillståndsprocesser och reformera miljölagstiftningen så att vi kan få mer investeringar i energisektorn.
Och sist, men inte minst, måste Ulf Kristersson förmå svenskarna att inse att även svåra problem kan lösas. För vi måste våga tro på kronan och framtiden igen. Trotsa inflationsspöket genom att låta lampan vara tänd.
Sofia Nerbrand är politisk redaktör. Följ henne på Twitter.
