GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Nyamko Sabuni begår tjänstefel

Sverigedemokraterna läser inte alls av samhällsproblem som de borgerliga partierna.
Jesper Strömbäck
Ledare – gästkrönika • Publicerad 19 mars 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Liberalernas ordförande Nyamko Sabuni kan gräva partiets grav.
Liberalernas ordförande Nyamko Sabuni kan gräva partiets grav.
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Om man har följt politik under en längre tid krävs det ganska mycket för att man ska bli förvånad över något uttalande från svenska politiker. När Nyamko Sabuni medverkade i Agenda (7/3) passerade hon dock den gränsen. Och inte bara den.

Vad jag tänker på är hennes påstående att SD ”läser av samhällsproblem på samma sätt som de borgerliga partierna gör”. Detta sade hon inte bara en, utan två gånger, vilket gör att det inte kan förklaras med en felsägning.

Det är ett häpnadsväckande påstående, inte bara därför att SD har sina rötter i öppet rasistiska rörelser, inte bara därför att partiet är invandringsfientligt och invandrarfientligt, och inte bara därför att partiet är det mest extrema och antiliberala partiet i Sverige. Det är ett häpnadsväckande påstående också därför att om det är något som alltid har skiljt SD från andra partier så är det att partiet ”läser av samhällsproblem” på ett annat sätt.

I deras värld är invandring och invandrare den viktigaste förklaringen till i princip alla problem i samhället, kanske med undantag av vädret. I deras värld är invandring ”en social, kulturell och ekonomisk belastning”, oavsett vad forskning visar.

I deras värld har invandring ”förstört Sverige”, trots att Sverige regelmässigt rankas som ett av de bästa länderna i världen.

I deras värld är mångfald ett problem ”därför att det verkar splittrande”.

I deras värld är islam ”en avskyvärd religion”, vilket gör muslimer och moskéer till problem.

I deras värld är det ett problem att kommuner och regioner flaggar med Prideflaggan.

”I Sverigedemokraternas värld är invandring ”en social, kulturell och ekonomisk belastning”, oavsett vad forskning visar.”

I deras värld är det ett problem att public service är för politiskt oberoende och ägnar sig för lite åt det svenska kulturarvet.

I deras värld är feminism och genusstudier större problem än bristande jämställdhet.

I deras värld är det ett problem att den akademiska friheten gör att forskare själva väljer vad de forskar om och vilka metoder de tillämpar.

I deras värld är vad de kallar ”klimatalarmism” ett större problem än klimatförändringarna.

I deras värld är utvecklingen i länder som Polen och Ungern inget problem, även om det som pågår där otvetydigt är en nedmontering av demokratin.

För att bara ta några exempel.

Varför skulle någon rösta på L om det gör sig till en blek kopia av M och KD, som i sin tur går allt längre i anpassningen till SD?

Med tanke på detta är det helt enkelt fel att SD läser av samhällsproblem på samma sätt som andra (borgerliga) partier. Att Sabuni ändå påstår det väcker frågan om hon försöker lura människor eller om hon faktiskt inte kan skilja på den samhällsanalys som SD och andra partier gör. Oavsett vilket är det närmast tjänstefel.

”Varför skulle någon rösta på L om det gör sig till en blek kopia av M och KD, som i sin tur går allt längre i anpassningen till SD?”

Det återstår dock att se om ledningen för det djupt splittrade Liberalerna får stöd för sin nya linje när partiet samlas till partiråd den 28 mars. Om den får det är jag övertygad om att partiet gräver sin egen grav.

Varför skulle någon rösta på L om det gör sig till en blek kopia av M och KD, som i sin tur går allt längre i anpassningen till SD?

Och vilket existensberättigande har egentligen ett parti som kallar sig liberalt om det ägnar sig åt att legitimera och öppna för samarbete med det mest antiliberala partiet i stället för att konsekvent ta strid mot det?

Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.