GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Joakim Broman: Kärnkraft är hållbar – det är inte gas

Att EU-kommissionen vill klassa kärnkraften som hållbar är bra. Men eftergifterna till kärnkraftsmotståndet riskerar att ställa till stora problem.
Joakim BromanSkicka e-post
Ledare • Publicerad 3 januari 2022
Joakim Broman
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Kärnkraftverken i Oskarshamn.
Kärnkraftverken i Oskarshamn.Foto: Adam Ihse/TT

EU är på väg att klassa kärnkraft och gas som hållbart, löd rubriken i söndags (SR 2/1). EU-kommissionen presenterade under nyårshelgen sitt förslag för hur kärnkraft och naturgas ska hanteras i regelverket för hållbara investeringar, den så kallade ”taxonomin”, som ska styra vilka investeringar som ska klassas som gröna.

Taxonomin har varit föremål för ett politiskt spel på EU-nivå under längre tid. Tanken var egentligen att regelverket skulle vara ett neutralt dokument som skulle underlätta för medlemsländernas hållbarhetsklassificeringar. Men regelverket blev kontroversiellt när en grupp tillsatt av kommissionen på osakliga grunder ville klassa kärnkraften som ohållbar, något som kommissionens vetenskapliga råd sedan motsatte sig. Frågan politiserades.

Det är också förklaringen till att kommissionens förslag istället för ett neutralt och vetenskapligt grundat regelverk snarare blivit ett försök att kompromissa mellan olika politiska viljor. Riskerna med det är stora.

Att kärnkraften ska klassas som hållbar är naturligtvis bra. Kommissionen föreslår dock samtidigt att energislaget ska ses som en ”övergångsteknik”, och bara anses vara hållbar fram till 2045. Men investeringar i nya reaktorer är en mycket långsiktig affär. Vem vågar lägga fram pengarna för en reaktor med livslängd på 60–80 år, som politiken betraktar som ohållbar om 25 år?

”När länder som Tyskland och Belgien ska stänga kärnkraftsreaktorer är det gasen som är lösningen på vindstilla dagar.”

Underhållsinvesteringar i befintlig kärnkraft ska dessutom bara ses som hållbara fram till 2040, något som undergräver möjligheterna att livstidsförlänga de reaktorer som finns – en av de mest effektiva klimatsatsningarna som finns.

Det finns naturligtvis en stor ironi i att de krafter som på europeisk nivå motsatt sig kärnkraften samtidigt slagits för att naturgasen ska betraktas som hållbar, vilket nu också är en del av kommissionens kompromiss. Att gasen har 80–100 gånger högre klimatutsläpp per kilowattimme – och i praktiken ofta närmar sig kolkraftens nivåer – tycks inte spela någon roll, de gröna partiernas retorik om ”klimatnödläge” till trots. För när länder som Tyskland och Belgien ska stänga kärnkraftsreaktorer är det gasen som är lösningen på vindstilla dagar. Då spelar varken klimatutsläppen eller beroendet av Ryssland någon roll.

Än finns det chans att korrigera kommissionens förslag, och att plocka bort den negativa särbehandlingen av kärnkraften samt den positiva av naturgasen. Men tiden är knapp. Sverige har bara fram till den 12 januari på sig att agera, och hindra kommissionen från att göra klimatomställningen betydligt krångligare än den behöver vara.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.