Annons

Johanna Nylander: Johanna Nylander: Donera mera

Ska man aktivt lämna eller aktivt ansluta sig till donationsregistret?
Johanna Nylander
Gästkrönika • Publicerad 1 november 2019 • Uppdaterad 3 november 2019
Johanna Nylander
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Bjorn Mattisson bjornfotograf.se

Trots att en majoritet i landet ställer sig positiva till organdonation är bara knappt 1,7 miljoner registrerade i donationsregistret. Det vill bland annat Kristdemokraterna ändra på och göra om systemet helt så att man måste anmäla att gå ur i stället för att säga till att man vill donera.

Att förutsätta att man vill donera sina organ efter sin död är en rimlig utgångspunkt i ett modernt samhälle. När man är död är man död och har ingen nytta av organen längre. Däremot är det inte lika självklart att det är så smart att göra till lag. Redan i dag doneras organ från människor som inte gett sin uttryckliga vilja i livet, men där de efterlevande anhöriga godkänt det. Problemen och osäkerheten uppstår när det inte finns tydliga besked från den som dött, och de anhöriga motsätter sig donation.

Annons

I flera länder som infört den omvända modellen för donationsregister som man aktivt måste lämna i stället för att aktivt ansluta sig, har antalet donationer inte ökat just eftersom anhöriga protesterat. När det aktiva valet att ansluta sig försvinner öppnar det för en större tolkningsfråga hos anhöriga som inte vill se donation som ett alternativ, och beslut kan lättare ifrågasättas. Det vore olyckligt om det skedde även i Sverige.

Därför borde det vara viktigare att säkerställa att fler under sin livstid aktivt tar ställning för organdonation. I flera länder har man kopplat frågan om organdonation med befintliga myndighetskontakter, som när det är dags att förnya körkortet. 2015 utreddes frågan i Sverige och man avslog då körkortsförnyelse, allmänna val och skattedeklarationen som tillfällen som skulle kunna ställa frågan om organdonation.

Det är synd, för särskilt frågan om att anmäla sig till donationsregistret vid den årliga skattedeklarationen är värd att lyftas igen. I utredningen från 2015 utgick frågan om att koppla donationsregistret till deklarationen med att deklarationen var en pappersblankett med begränsad plats och att skattehandläggare kommer läsa den. 2018 deklarerade 77% av alla digitalt, och det är en andel som ökat varje år. Det skulle gå att lägga till frågan om organdonation i samband med den digitala deklarationen, och skicka svaret direkt till donationsregistret så att det inte syntes hos någon skattehandläggare. Det skulle också säkerställa att fler tog ett aktivt beslut.

Nya rutiner för att öka antalet donationer behövs, men tills de finns på plats är det upp till var och en att ta ställning. Klicka dig in på nätet och anmäl dig till donationsregistret, eller bär ett donationskort i plånboken. Men framför allt, berätta för dina anhöriga att du vill donera om olyckan är framme, och uppmana dem att ta ställning för samma sak. Donation räddar liv. Då ska inte felaktiga antaganden stå i vägen.

Johanna Nylander är liberal samhällsdebattör.

Annons
Annons
Annons
Annons