unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Johanna Nylander: Ekomaten kan vara sämre för miljön

Ekologiska odlingar behöver inte vara bättre än konventionellt lantbruk. Principerna om naturlighet blundar för utveckling, stjälper miljön och riskerar orsaka mer försurning.
Förspillt?
Förspillt?
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Ekologiska odlingar behöver inte vara bättre än konventionellt lantbruk. Principerna om naturlighet blundar för utveckling, stjälper miljön och riskerar orsaka mer försurning.

Eko har delvis slagit igenom tack vare ekonomiskt stöd och politiska agendor. I många offentliga verksamheter finns det politiskt satta upphandlingskrav om att maten ska vara ekologisk. På pappret låter det bra. Bättre djurhållning, bättre hälsa och bättre miljö är argument som ekomärkningarna framhåller, men det är påståenden som inte håller för närmare granskning.

Österlenbonden Per-Ola Olsson har skrivit en folkbildande essä i nätmagasinet Smedjan som tydligt går igenom hur ekologiskt lantbruk utarmar miljön, inte är hållbar vare sig för miljö eller ekonomi, och är beroende av konventionell odling för att alls existera.

quote
Köp kött från djur som levt sina liv i Skåne. Handla grönsaker i säsong och minska på matsvinnet.

I grunden brottas ekologiska varor inte bara med långsiktig hållbarhet för naturen där den odlas, utan också med hur lång hållbarhet själva produkterna har. Obesprutade grönsaker ger inte bara mindre skördar för att de blir angripna på plantan, de blir också dåliga snabbare i affären och hemma i köket.

Trots detta satsar regeringen 25 miljoner kronor årligen för att öka ekoproduktionen i landet med målet att 30 procent av svensk jordbruksmark ska vara eko-certifierad och att 60 procent av all mat som säljs ska vara ekomärkt år 2030.

Samtidigt minskar produktionen av ekologisk mat i Sverige och färre ekologiska varor säljs i butik. Ekobönderna tappar miljoner i intäkter och många förväntas ställa tillbaka produktionen till konventionellt under året. Men det är inte en allmän medvetenhet om den ekologiska matens miljöpåverkan som lett till tappet, utan att fler väljer vegetarisk kost och växtbaserade mjölkalternativ. Näringsrika veganska produkter får sällan märkas som eko.

Bortsett från D-vitamin, som måste tillsättas i all typ av mjölkdryck, får nämligen inte ekomaten näringsberikas eller innehålla genmodifierade ingredienser. Det gör att man tappar den innovation och teknikutveckling som skett inom livsmedel de senaste åren. Flera av de populäraste köttsubstituten skulle aldrig klara en ekologisk märkning, och hade eko varit ett krav hade produktutvecklingen stannat av. Ekologisk havremjölk innehåller varken kalcium eller vitamin B12 eftersom det inte finns naturligt i havren.

Om man vill värna om miljön, hälsan och se bättre djurhållning finns det bättre alternativ än ekomaten. Köp kött från djur som levt sina liv i Skåne. Handla grönsaker i säsong och minska på matsvinnet. Ta bort de politiska målen om ekologiskt och låt landets lantbrukare ta hand om djur och natur med hjälp av den senaste forskningen och effektivaste metoder istället för att vurma om naturliga processer som inte hjälper miljön.

Läs mer