GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Johanna Nylander: Gängen är farligare än knark

Mycket pekar på att substansernas illegala status orsakar större problem än bruket i sig.
Bruk eller missbruk?
Bruk eller missbruk?
Foto: Marco Ugarte
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Sverige har högst dödlighet av narkotika i hela Europa. Det hade inte behövt vara så. Trots det har narkotikapolitiken legat fast och regeringen vägrar utreda lagen som gör det straffbart att vara drogpåverkad.

När narkotika debatteras politiskt handlar det ofta om ytterligheterna. Festprissarna som omdömeslöst finansierar den internationella droghandeln eller sprutnarkomanerna som är så fast i ett missbruk att de begår andra brott för att finansiera bruket. Men enligt Folkhälsomyndighetens egna studier är det vanligaste bland dem som tar narkotika att röka cannabis en eller två gånger i månaden, och ju sämre social situation man har, desto mer sannolikt är det att man gör det oftare.

"Det finns också goda skäl att gå längre och se över en legalisering av handeln med narkotikasubstanser. I"

I Sverige är narkotikabruk straffbart, och senast i höstas lyfte Folkhälsomyndigheten att lagen borde utredas för att kartlägga vilka effekter det haft. Erfarenheter från andra länder pekar på att det kan vara kontraproduktivt att straffa missbrukare och att det både tar onödiga polisresurser och håller missbrukare borta från livsviktig vård.

I Norge håller man på att göra en större översyn av sin narkotikalagstiftning och där finns en bred politisk majoritet för att avkriminalisera bruket. Missbrukare ska få vård i stället för att riskera straff, och med reformen vill man rikta polisens resurser mot handel av narkotika och låta mindre innehav vara straffria.

Den svenska regeringen har hitintills vägrat att röra vid frågan om det ens är rimligt att straffa narkotikabrukare. Trots att antalet som dör av narkotika år efter år är högt, har den moraliska principen om att det ska vara olagligt att knarka fått vara viktigare än vilka konsekvenser det fått i samhället. Festknarkarna ska sättas dit, trots att de skadar sin omgivning minst, och många i socialt utsatta situationer använder snarare narkotika som självmedicinering och verklighetsflykt.

Straffen för narkotikabruk måste ses över snarast, och fler reformer behövs. Det finns också goda skäl att gå längre och se över en legalisering av handeln med narkotikasubstanser. I dag finansierar narkotikahandeln stora delar av de kriminella gängen som etablerat sig i Skåne, och många av de uppmärksammade skjutningarna har sin grund i ambitionen att kontrollera narkotikamarknaden.

"Hela samhället skulle tjäna på att de som far illa av narkotika hamnar hos vården i stället för hos polisen eller de kriminella gängen."

Regeringens svar har hitintills varit att lägga ännu mer pengar och resurser på att bekämpa narkotikan, nu senast genom en riktad satsning hos tullen, men så länge narkotikan är förbjuden kommer gängen kunna tjäna pengar på den. Cannabisförsäljning har blivit en inkörsport till grövre brottslighet, och men mycket pekar på att substansernas illegala status orsakar större problem än bruket i sig.

Hela samhället skulle tjäna på att de som far illa av narkotika hamnar hos vården i stället för hos polisen eller de kriminella gängen.

Johanna Nylander är fristående kolumnist på ledarsidan

Läs mer