Så lyder ett till synes enkelt råd, men som vid varje sommar brukar få lite extra spridning på internet, just för att det inte är dömande eller bryr sig om dieter, vikt eller midjeomfång.

Det är ett gott hälsofrämjande råd att inte bry sig för mycket om sin hälsa. I alla fall inte om man med god hälsa menar att hålla sig smal genom olika sorters dieter. Det finns några grundläggande regler man kan hålla sig till, som att röra på sig regelbundet, äta mycket grönsaker, dricka måttligt med alkohol och undvika godis och rökning.

Men inga levnadsråd är säkra, och det finns godisgrisar och storrökare som levt långa och lustfyllda liv.

God hälsa syftar till att hålla sig frisk och kry, och ofta är det där långa livet särskilt åtråvärt. Men god hälsa borde i större utsträckning också handla om hur man mår i nuet. Bland alla löpsedlar, kostråd och myndighetsförmaningar är det lätt att tro att god hälsa är att ha en frisk kropp och inte att må bra som människa.

Det är självklart att många mår bra av en någorlunda aktiv livsstil och att grov fetma eller undervikt kan leda till svåra följdsjukdomar, men lösningarna ser olika ut för olika människor. Ingen blir lyckligare av att godisbitarna skambeläggs eller av att slaviskt följa en diet som inte passar ens egna förutsättningar. LCHF, 5:2 & lågfettsdieter; det finns oändligt med knep för att hålla sig till en lagom mängd kalorier. För några är det en livsstil, och för andra kan det gå så långt så att man blir sjuk av att äta för lite eller träna för mycket.

Oavsett vilken inställning man har eller hur ens behov ser ut är den egna hälsan en privatsak. Politiska försök för att styra människors hälsoval, som fettskatt eller förbud, är i allmänhet effektlösa och gör det snarare svårare för alla att ta eget ansvar för sina liv.

Samma sak gäller arbetsgivare som ställer fysiska träningskrav på sina medarbetare eller vill peta i vad personalen gör med sin kropp på sin fritid. Extra illa verkar det gå när politiker agerar arbetsgivare och anställda i kommuner och landsting blir till försöksdockor för klåfingriga beslut. Människor måste få vara fria att välja sina egna laster, och ingen mår bra av att oroa sig för sin hälsa.

Vården blir bättre, vetenskapen går framåt och den förväntade livslängden ökar, men god hälsa är rätt lönlös om man inte mår bra i själen. För några är det att träna varje dag i veckan, för andra är det att äta en sjurätters middag med vin och cigarr. Vilket val människor gör för att må bra har ingen annan att göra med än de själva. För om man inte anses kunna ta beslut om vad man vill unna sig en fredagskväll, hur kan man då ha något förtroende för sina medmänniskor?