unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Johanna Nylander: Lagstifta inte bort fejkade nyheter

I stället för att tysta bör fler jobba med att balansera med fakta och granskningar.
Foto: Bjorn Mattisson bjornfotograf.se
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Inför det stundande amerikanska presidentvalet har flera sociala medieplattformar såsom Facebook infört hårdare regler för att bekämpa falsk information och utrikes påverkan. Annonsmarknaden begränsas och olika system för att testa och märka nyheter från olika källor används för att öka transparens och på sikt skapa bättre informationsflöden.

Frågan är komplicerad. Från både EU och enskilda länder hörs ofta kraven på att plattformarna ska ta större ansvar för innehållet som finns där. Automatiska informationsflöden är inte neutrala, men det är inte alternativet heller. Även om många har en egen bild över vad som är rätt och fel kan vad som är självklara fakta skilja sig stort mellan individer, länder och kulturer världen över. Hur effektivt munskydd är mot coronasmitta är ett exempel. På många håll ses munskyddens effektivitet som allmänt självklar sanning medan det på andra håll beror på situationen och användningen. Det finns ytterst kompetenta människor som har läst samma forskningsrapporter som är övertygade om att det är antingen helt rätt eller helt fel att ha tvingande lagstiftning om munskyddsanvändning.

Munskyddsfrågan visar att det inte alltid är helt självklart var gränsen går för vad som är sant, falskt eller fakta. Myndigheter och stora samhällsinstitutioner behöver akta sig för att dra svartvita slutsatser av tillgänglig information, och samhällsdebatten måste få lov att innehålla nyanser. Dumheter på internet bekämpas inte av att märkas som falska, utan genom att fler uppmärksammar och uppvärderar det som är bra.

Samtidigt måste både medier och ansvariga myndigheter arbeta hårdare för att bygga förtroende. När Public service-bolagens reportrar skriver nyhetsanalyser utifrån egna åsikter samtidigt som man hävdar sitt icke-politiska oberoende, eller när internationella nyheter översätts så snabbt att faktagranskningen uteblir behövs det självkritik på redaktionen. Likaså behöver myndigheter som finansierar demokratiskt tveksamma organisationer genom fina projektmedel se över sin kärnverksamhet.

Men felaktigheter och fejkade nyheter på nätet stoppas inte bara av bättre källkritik och nyhetsvärdering. Alltför ofta är det medveten desinformation från främmande makt. Försvaret har en viktig roll i att upptäcka och motarbeta andra länders informationskrigsföring. Dagens propagandamaskiner från närliggande diktaturer är subtila och effektiva genom att driva hela mediehus och finansiera alternativa källor där vad som inte stämmer sällan är uppenbart. Det svenska informationsförsvaret behöver kompetens och resurser för att stoppa hot mot demokratin, men utan att lagarna begränsar yttrandefriheten.

Man har rätt att uttrycka dumma åsikter på nätet, men man kan inte tvinga andra att lyssna.

Johanna Nylander är liberal samhällsdebattör.

Läs mer