Annons

Johanna Nylander: Johanna Nylander: Mens är mer än blod

Om fler söker hjälp och bemöts av kunskap och rätt uppföljning kan vardagen förbättras för kvinnor både här och runt om i världen.
Johanna Nylander
Ledare – kolumn • Publicerad 8 mars 2021
Johanna Nylander
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Menskopp.
Menskopp.Foto: Janerik Henriksson/TT

Alla kvinnor upplever mens olika. Den kan vara allt mellan en smärtsam plåga som varje månad gör att allt annat stannar upp, till att vara en liten blödning man knappt märker av. Mensen kan påverkas, och ibland tas bort helt, av hormonella preventivmedel, eller behöva behandlas vid rikliga blödningar, smärta, och för att främja fysiskt och psykiskt välmående.

Trots att mensen är vanlig och återkommande orsakar den fortfarande rubriker. Att avskaffa momsen på mensskydd eller dela ut dem kostnadsfritt i till exempel skolor föreslås återkommande av politiker. I höstas införde Försvarsmakten mensskydd i utrustningen för värnpliktiga i stället för att alla fick skaffa sina egna. När de i början av året gjorde reklam som sa att tamponger var en lika naturlig del av försvaret som ammunition och vapen fick de kritik för att glorifiera krig, trots att det var något så uppfriskande som en kampanj riktad till försvarsintresserade unga kvinnor. Soldater med mens gör trots allt samma övningar blödandes.

Annons

Det finns goda poänger med att avdramatisera mens och göra mensskydd mer tillgängligt. De senaste decennierna har mensskydden utvecklats och man kan välja mellan flera typer av skydd. Bindor och tamponger är utmärkta engångsskydd, men menskopp och menstrosor har fler funktioner och kan över tid göra engångsskydden irrelevanta. Därför kan förslag som slopad moms på traditionella skydd slå fel mot andra, och helt kostnadsfria mensskydd skulle minska möjligheten att ta fram nya alternativ.

”Även i Sverige sprids det okunskap om kvinnokroppen.”

Globalt påverkar mensen fortfarande flickors och unga kvinnors möjlighet till utbildning och arbete. Alla har inte självklar tillgång till mensskydd, toaletter med rinnande vatten för att tvätta dem eller läkemedel för att stilla smärtan. Fördomar och tabun har gjort att frågan slätas över eller missuppfattas, och alltför ofta innebär mensen att kvinnor dubbelbestraffas, där konsekvenserna av mensen ses som deras eget fel och ansvar.

Även i Sverige sprids det okunskap om kvinnokroppen. Många flickor och kvinnor med svåra menssmärtor får fortfarande höra av vården att det bara är att ta en Ipren och en värmekudde, i stället för att utreda livmodersjukdomar som endometrios eller illaväxande myom. Det trots att till exempel odiagnostiserad endometrios kan vara en orsak till infertilitet, och inte ens behöver kännas för att finnas där. Menscykelns svängningar har också lett till att många kvinnor fått andra dåligt ställda diagnoser där fysiska besvär förklarats som tillfälliga hormoner, stress eller psykiatriska problem.

Mens är naturligt, men allt som är naturligt är inte fantastiskt, och med mensen följer mer än några centiliter blod som behöver tas om hand. Om fler söker hjälp och bemöts av kunskap och rätt uppföljning kan vardagen förbättras för kvinnor både här och runt om i världen.

Johanna Nylander är fristående kolumnist

Annons
Annons
Annons
Annons