unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Johanna Nylander: Vaccinera alla barn mot vattkoppor

Det kan skydda, så varför inte?
Foto: Bjorn Mattisson bjornfotograf.se
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

De flesta barn får vattkoppor, och för nästan alla är det en rätt lindrig sjukdom. Prickar som kliar, feber och några dagar hemma från skola eller förskola. Men varje år behöver 300–400 barn, och ungefär hälften så många vuxna, vård på sjukhus för vattkoppor. Små barn klarar ofta sjukdomen bättre än större, medan vuxna har högre risk för att förloppet ska bli allvarligt.

Det har funnits vattkoppsvaccin sedan 90-talet och i många andra länder, som Finland, USA och Tyskland är det en del av de allmänna vaccinationsprogrammen. Efter två vaccindoser klarar de flesta sig från att bli smittade, och skyddet mot allvarliga former av sjukdomen beräknas till hundra procent.

Sverige ligger efter. Folkhälsomyndigheten påbörjade 2018 en utredning om allmän vaccination, men arbetet ligger just nu på paus och man vet inte när det kommer återupptas. Det är förståeligt att myndigheten har mer akuta saker att hantera just nu, men det är ett problem att det dröjer innan vattkoppsvaccinet kan ingå i det nationella barnvaccinationsprogrammet.

Innan ett vaccin kommer med i det allmänna vaccinationsprogrammet ska det utredas för att se hur bra och effektivt det är. Vilken kostnad det skulle bli för samhället, vilket skydd det skulle ge, hur och när det ska ges, och om det finns andra faktorer man behöver ta hänsyn till. Men när det gäller vattkoppsvaccin talar allt för att det vore både lönsamt och effektivt mot sjukdom.

När barn blir sjuka i vattkoppor, vilket nästan alla barn blir, behöver en förälder stanna hemma från jobbet i snitt en vecka. Ersättningen till föräldrar för vård av sjukt barn kostar landets skattebetalare bra mycket mer än vaccinationerna, och den totala samhällsbesparingen över tid uppskattas i studier till flera miljarder.

Föräldrar som känner till vaccinet och har råd kan själva bekosta vattkoppsvaccination. För många kan det löna sig ekonomiskt att slippa förlorade arbetsdagar med lägre ersättning från Försäkringskassan. Och det är bra att föräldrar vaccinerar, det innebär färre sjuka barn som riskerar att smitta någon som skulle kunna fara riktigt illa. Samtidigt borde det inte vara en plånboksfråga. Vattkoppsvaccinet är beprövat. Det har inte funnits tillräckligt länge för att man säkert ska veta exakt hur länge skyddet räcker, men allt pekar på att två doser ger långsiktigt, heltäckande och goda resultat. Dessutom verkar vaccinet minska risken för svår bältros, ett skydd man inte får genom att ha varit sjuk i vattkoppor.

I dag avvaktar många föräldrar och vårdgivare Folkhälsomyndighetens utredning. Innan det är allmänt blir barn vattkoppsjuka i onödan och det kostar samhället både pengar och lidande. Utredningen måste prioriteras, så att vattkoppor kan bli en barnsjukdom för historieböckerna.

Johanna Nylander är liberal samhällsdebattör.