Petter Birgersson: Kan Sverige bli smartast på el?
De senaste dagarna har blåsten bjudit på strömmen i södra Sverige. Under natten till torsdagen noterades till och med negativa priser för vissa timmar på spotprismarknaden (elbruk.se). Andra dagar, under mindre gynnsamma förhållanden för den väderberoende elen, når elpriserna astronomiska nivåer. För en basvara nödvändig för att samhället ska fungera är dessa fluktuationer mycket illa. Det gör alla sårbara.
Avvecklingen av kärnkraften och satsningen på den väderberoende kraften har bidragit till stora variationer i elpriserna. Gratis el är ju fantastiskt. Men det är mindre fantastiskt, rentav uselt, om den är gratis under perioder vilket leder till att annan icke väderberoende elproduktion blir olönsam. Utan stora generatorer som bidrar till svängmassa blir elnätet dessutom instabilt. Det går att ordna med fler traditionella storskaliga kraftverk och nya investeringar i distributionsnät.
Men det finns de som tror på alternativa vägar framåt. Som mer lokal produktion och energilagring för eldistribution i parallella mindre nät. Ungefär som fibernätverk och en mängd datorer utgör internet. I dag är det en självklarhet att kunna kommunicera över Atlanten – med bild och ljud – utan att det kostar något mer än den fasta låga kostnad man betalar för sin datatrafik.
Jonas Birgersson i Lund, en av internets och datafibernätverkens pionjärer i Sverige och i dag ägare till bredbandstjänsteföretaget Via Europa, tror att det precis som med datatrafik går att leverera elektricitet till svenska hem till ett lågt fast pris. På onsdagen höll han, på Grand Hotel i Lund, ett föredrag i ämnet. Det i ett arrangemang av Mathias Sundins Warp institute.
”Lokal produktion via solceller och vindkraft, lokal lagring i batterier och vätgas och lokala nät, är Jonas Birgerssons lösning på hushållens elektricitetsbehov.”
Lokal produktion via solceller och vindkraft, lokal lagring i batterier och vätgas och lokala nät, är Jonas Birgerssons lösning på hushållens elektricitetsbehov. Bostadsområdet Xplorion i Lund, som förutom egen elproduktion genom solceller också utnyttjar överskottsvärme från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS, framhålls som ett existerande exempel på att det fungerar. Också Sjöbohems vätgassatsning lyfts som gott exempel.
Utopi? Det var också internet en gång i tiden. Utgångspunkten att el ska vara en bristvara med högst osäker prislapp är lika felaktig som tron att hästen var den ultimata lösningen på kommunikation. Utgår man från att det finns oändliga mängder energi att omvandla till elektricitet blir det också möjligt att inse att visionen om att få elen till en fast kostnad inte alls är omöjlig.
De lokala lösningarna – som genom att ge direkt tillbaka också kan uppmuntra lokalpolitiker och invånare i kommuner att öppna för solcells- och vindkraftsanläggningar – kan vara en variant att nå dit. Andra har möjligen invändningar eller tror på andra lösningar. Men det är just vad innovationer handlar om, att vissa springer in i väggen medan andra når ända till mål.
