Jonas Hallberg: Jonas Hallberg: Därför går så många hamnstäder åt helvete
Ystads stadskärna är unik med sin medeltida gatustruktur och sina låga hus. Kommunen har med planprogrammet för hamnstaden förstått detta och planerat därefter. Det är just där många andra städer har misslyckats.
Det flesta historiska hamnstäder i Sverige har ett eller flera områden som nu omvandlas från hamn till bostadsområden. Flera av dem har haft goda ambitioner men när de sedan genomförts har de blivit totalt anonyma och kunnat ligga i precis vilken stad som helst.
I Varbergs nya stadsdel Västerport har man tagit inspiration av staden men stora delar riskerar att bli 2020-talets standardstadsdel, komplett med ett gigantiskt hotell som sticker upp och skymmer allt likt den person som oundvikligen hamnar framför dig på en konsert. Pottholmen i Karlskrona framstår som ett argument för att inte låta en byggaktör använda sina standardhus överallt medan Kalmars Varvsholmen är ett exempel på att det går att fortsätta bygga ut en hel stadsdel in i 2020-talet utan att ändra de husritningar man gjorde inför millennieskiftet, likt en person som fortsätter envisas med en frisyr trots att håret sedan länge dragit sig tillbaka.
Dessa är exempel som visar vikten av att verkligen förstå staden man får möjlighet att utveckla. Men också vikten av att inte tappa fokus på vägen. Det är så lätt att i varje kommande plan ändra lite, lägga till någon våning här och där, kanske ta bort en park eller ett torg. Till slut tappas helheten och stadsdelen hänger inte längre ihop, såsom Göteborgs stadsplanerare upptäckte när huvudgatorna i två utvecklingsområden plötsligt inte möttes. Tillbaka till ritbordet.
Därmed inte sagt att stadsdelen ska vara låst. Det måste alltid gå att förändra och justera detaljer, men inom ramarna för helheten. Goda initiativ som ishallsprojektet kan bli en positiv injektion i området, men låt åtminstone byggnaderna ha samma höjd som övriga området och låt sockersilon finnas kvar. Det finns så få kulturhistoriskt värdefulla byggnader i området som bevaras, pruta inte bort en redan i starten. Att hitta nya användningar för befintliga byggnader är det enklaste sättet att uppnå en hållbar stad.
Förstår man sin stad behövs inga höghus, glashotell eller annat som främst är till för projektutvecklare som vill kränga kvadratmeter. Det är när man bottnar i platsens kultur som det nya känns som en naturlig fortsättning. Ystad har historiskt sett varit bra på att låta nya byggnader underordna sig helheten.
Att fortsätta ta inspiration från det som gör Ystad till Ystad är nyckeln till att lyckas bygga något som är nytt, men ändå passar in. Hamnstaden är faktiskt något så ovanligt som ett projekt där det finns en förståelse för dagens Ystad. Det viktigaste nu är dock att fortsätta tro på projektet. Våga hålla i och hålla ut med hamnstaden. Och låt inte hamnstaden i Ystad bli ett av alla projekt som går åt helvete.
Jonas Hallberg, planarkitekt
