GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kampen mot våldet får inte urholka rättssäkerheten

Det finns uppenbara svårigheter i att freda människors privata sfär och samtidigt öka polisens befogenheter att avlyssna personer som inte är misstänkta för brott.
Ledare • Publicerad 3 november 2021
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Ska polisen få avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke i syfte att förhindra gängkriminalitet?
Ska polisen få avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke i syfte att förhindra gängkriminalitet?
Foto: Anders Wiklund/FLT-PICA

Regeringen har lagt ett nytt bud, i den ständigt pågående auktionen om vilket parti som går tuffast åt gängkriminaliteten. I tisdags meddelade inrikesminister Mikael Damberg (S) att han tillsätter en utredning om hur man kan utöka polisens befogenheter att använda olika tvångsmedel i förebyggande syfte.

Regeringen har tidigare lagt till hemlig dataavläsning i polisens verktygslåda för att bekämpa gängen. De nya förslagen man vill titta på är dels om avlyssning ska kunna användas utan konkret brottsmisstanke, något som i dag är möjligt vid farhågor om terrorbrott men regeringen alltså även vill applicera på gängkriminalitet. Ett liknande förslag har tidigare presenterats av Moderaterna, vars syn på rättspolitiken Socialdemokraterna närmat sig allt mer. Utöver det vill S utreda möjligheten att införa hemlig husrannsakan, även det i syfte att förhindra ännu ej begångna brott.

Jämte det står utredningens uppdrag att även ta ställning till om skyddet för familjelivet och personlig integritet bör stärkas i bjärt kontrast. Vad utredningen kommer att komma fram till återstår förstås att se, men det finns uppenbara svårigheter i att simultant vilja freda människors privata sfär och vilja öka befogenheterna för polisen att ta kliv in och rota i densamma.

Motsättningen mellan personlig integritet och trygghet målas ofta upp, men det är långt ifrån den enda avvägningen som behöver beaktas. Utökade befogenheter att avlyssna och gå igenom folks lägenheter kan skada tilliten för polisen, om upplevelsen blir att de appliceras för brett eller riskerar att missbrukas. Integritetskränkningar kan också spilla över och drabba oskyldiga vänner och familjemedlemmar. Deras integritet ligger också i vågskålen.

”Ett grundläggande krav skulle exempelvis kunna vara att den som ska bli avlyssnad eller få sitt hem genomsökt ska vara dömd för tidigare gängrelaterad brottslighet.”

För att tvångsmedel inte ska nyttjas godtyckligt behöver de godkännas av domstol, men när krav på konkret brottsmisstanke tas bort är frågan vad bedömningen ska grundas på i stället. Polisen säger sig vilja använda befogenheterna för att få fast gängledarna, som den ofta har koll på, men som sällan utför fotarbetet, och därför inte heller åker fast.

Frågan är bara hur kriterierna för att domstolen ska kunna ge sitt godkännande ska se ut, och om det överhuvudtaget går att göra på ett rättssäkert sätt.

Problematiken är lik den som finns kring förslaget att kriminalisera gängmedlemskap: den organiserade brottsligheten är inte alltid särskilt organiserad. I båda fallen fastnar man i samma typ av godtycke. Med det inte sagt att inga åtgärder behövs. Men de bör vara träffsäkra såväl som kraftfulla. Ett grundläggande krav skulle exempelvis kunna vara att den som ska bli avlyssnad eller få sitt hem genomsökt ska vara dömd för tidigare gängrelaterad brottslighet.

Vilken regering vi har 2023 när utredningen överlämnas vet vi inte, men det är troligt att den vill visa sig handlingskraftig. Och agerar under stor press kring att ta i mot gängen. Ska förslagen alls bli verklighet bör det därför ske i form av en tillfällig lag, likt den för hemlig dataavläsning, som behöver förnyas med jämna mellanrum och utvärderas utifrån såväl effektivitet som rättssäkerhet. Då är den lätt att avskaffa den dag den inte längre behövs, vilket förhoppningsvis är förr snarare än senare.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist är ledarskribent

Mimmie Björnsdotter GrönkvistSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.