Annons

Katarina Erlingson: Konsumenterna bestämmer vad vi äter

Matens värde måste uppgraderas och för det krävs medvetna konsumenter.
Katarina ErlingsonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 11 juli 2024
Katarina Erlingson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Matkvalitet. Kerstin och Emil Hillve driver Dröblahus Trädgårdar som ett andelsjordbruk.
Matkvalitet. Kerstin och Emil Hillve driver Dröblahus Trädgårdar som ett andelsjordbruk.Foto: Daniel Majak

Uppskattar svenskar maten mindre nuförtiden än vad deras föräldrar och farföräldrar gjorde? Den tanken kan föresväva en när man ser att svenskar bara använder knappt 15 procent av den disponibla inkomsten till att köpa livsmedel och alkoholfria drycker, vilket är lägre än genomsnittet i EU. I början av det förra sekelskiftet lades 44 procent på maten – 1952 hade siffran sjunkit till 33 procent.

I stället är det boendet som vi väljer att lägga pengarna på, vilket kanske är en statusmarkör mer än vad maten är. I takt med industrialiseringen och urbaniseringen verkar intresset för mat ha sjunkit bland oss svenskar. Kanske är det också därför Sverige har en låg självförsörjningsgrad; omkring hälften av maten vi äter importeras från andra länder.

Annons

Riksdag och regering säger sig ha högre ambitioner, men inte mycket verkar hända i sak. För det är hos konsumenterna den största makten sitter. Väljer svenskarna att köpa den billigaste tomaten från Holland eller lågprisfilén från Brasilien eller Irland så är det hos dem ansvaret hamnar.

Paret som driver Dröblahus Trädgårdar öster om Sösdala, som Kristianstadsbladet/Norra Skåne (7/7) har skrivit om, arbetar enligt en filosofi som borde locka fler konsumenter. Företaget har sett att pandemin och den höga inflationen har gjort att allt fler håller hårdare i plånboken. Det är enklare att åka till lågprisbutiken och köpa de grönsaker familjen behöver, men det går inte att jämföra med kvaliteten och smaken grönsakerna får hos en småskalig odlare.

Dröblahus Trädgårdar driver ett andelsjordbruk där kunderna köper och betalar för sin andel redan på våren. Det ger odlarna en trygghet och större möjlighet att våga satsa vidare. Dröblahus Trädgårdar kan förstås inte erbjuda priser som lågprisbutiken, men matchar antagligen priserna hos en ordinär Coop- eller Ica-butik.

”Det vi väljer att äta påverkar vårt lands suveränitet.”

Kerstin Hillve, som tillsammans med sin man driver Dröblahus Trädgårdar, berättar för tidningen att hon bodde på en gård i Indien där hon fick upp ögonen för begreppet ”matsuveränitet”. Det är ett bättre begrepp än självförsörjningsgrad och visar tydligare att det vi väljer att äta påverkar vårt lands suveränitet. Det vore antagligen lättare att få konsumenterna att förstå sambanden om politikerna börjar prata om matsuveränitet.

De svenska bönderna som bedriver ett traditionellt jordbruk gör vad de kan för att göra sin del av jobbet för självförsörjningen, men de behöver kompletteras av mindre odlare såsom Dröblahus Trädgårdar. Andelsjordbruk, gårdsbutiker, prenumeration på grönsaker, Reko-ringar med mera, där odlare säljer direkt till konsument – alla är viktiga för att få upp ögonen på svenska konsumenter.

En del av lösningen för att höja den svenska ”matsuveräniteten” kan ligga i hur, och om, dagligvaruhandeln tar sitt ansvar. Men för dessa verkar bara storvinster ha betydelse. Det finns utmanare såsom skånska Mylla, som är en plattform som säljer direkt från producent till konsument. Där finns emellertid mycket att göra, inte minst med att förenkla beställningarna så att man kan locka fler kunder än de redan frälsta.

Fler behöver förstå betydelsen av den närodlade och närproducerade maten. En folkbildande insats är kanske det som skulle höja graden av matsuveränitet bäst.

Foto: Jonas Ekströmer/TT
Annons
Annons
Annons
Annons