Annons

Lägg ner kränkthetsmyndigheten nu

Barn- och elevombudet upprätthåller en mycket skadlig kränkthetskultur när de kräver skadestånd för att elever blivit stötta i skolan.
Publicerad 4 mars 2020 • Uppdaterad 9 mars 2020
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
BEO stämmer den lärare som vågar säga ifrån när elever beter sig illa mot andra.
BEO stämmer den lärare som vågar säga ifrån när elever beter sig illa mot andra.Foto: Pontus Lundahl/TT

En högstadieelev i nian skickade för två år sedan en nakenbild på sig själv till en annan kvinnlig elev. Skolan tillsatte en utredning som kom fram till att eleven även utsatt andra för sexuella trakasserier och kränkande behandling. Så han blev kallad till rektorn. Väl där visade rektorn nakenbilden för elevens föräldrar.

Efter detta tackade föräldrarna för sig och för det trevliga bemötandet. Men sedan tog de kontakt med Barn- och elevombudet (BEO) för att lämna in en stämningsansökan för kränkande behandling. De kräver dessutom 15 000 kronor i skadestånd för att rektorn visat naktenbilden på deras son för dem. Tillförordnad Barn- och elevombud Malin Hedstig påpekar även att man inte hade behövt visa upp bilden på mötet utan att man hade ”kunnat prata om den i stället” (DN den 27 februari).

Annons

Förra onsdagen ogillade tingsrätten stämningen. Det gör dock inte föräldrarnas agerande mindre helstolligt. Men än mer stolligt är kanske att uppmuntra sånt här beteendet hos kränkta elever och föräldrar, vilket är precis vad BEO gör. När den manliga eleven skickade nakenbilder till andra elever, ansåg han sig inte kränkt. Det är märkligt att han blir kränkt först när han kan kräva skadestånd för det.

Barn- och elevombudet inrättades 2006 på Skolverket. Enligt tidigare BEO Caroline Dyrefors Grufman var det hennes uppdrag att göra föräldrar och barn medvetna om möjligheten att anmäla skolhuvudmannen (DN den 28 augusti 2019).

Kanske minns ni fallet med den elev som la sig i en soffa så att han blockerade vägen för andra elever? En lärare lyfte bort honom, och läraren blev då stämd av BEO. Trots att både tingsrätt och hovrätt avslagit ärendet drevs det hela vägen upp till Högsta Domstolen för att förmå kommunen att betala 10 000 kronor (DN den 26 oktober 2019).

Märkligt i sammanhanget är att myndighetens kärnuppdrag en gång i tiden var att skapa trygghet, att motarbeta mobbning. Vad de gör i dag är den totala motsatsen: de stämmer den lärare som vågar säga ifrån när elever beter sig illa mot andra. Att BEO driver fall för kränkta elever och föräldrar är samtidigt något som motarbetar ökad studiero i klassrummen. Risken att bli anmäld resulterar i ängsliga lärare som inte vågar säga ifrån när elever beter sig illa, att utåtagerande elever får härja fritt i klassrummen på de skötsamma elevernas bekostnad och att lärarauktoriteten förminskas än mer till förmån för mer föräldra- och elevinflytande.

Liberalerna har tidigare krävt att hela myndigheten ska läggas ner. Riksdagsledamoten Roger Haddad (L) har påpekat att “Det är lärarna som ska bestämma i klassrummet inte elever eller föräldrar, det är läraren som också ska leda det pedagogiska arbetet. Det måste vara glasklart. Men vi måste också komma ifrån den överdrivna anmälnings-och bedömningskulturen” (Skolvärlden den 1 februari 2019).

Precis så. BEO står bakom en mycket skadlig och utbredd kränkthetskultur i skolan. Lärare måste kunna använda disciplinära åtgärderna utan att riskera stämning. Lägg ner BEO nu.

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons