Låt vuxna människor få ta sig ett glas för mycket
Det är i år hundra år sedan motboken infördes i Sverige och Systembolaget tog över all försäljning av alkohol, vilket kulturhistorikern Edward Blom påminde om i Fokus nyligen. Det bestämdes då också att endast staten skulle få producera alkohol. Starköl förbjöds, spritpoliser spionerade på vad folk köpte på krogen och folk från Nykterhetsnämnden gick in i skåpen där hemma och granskade. Människor av olika samhällsklass eller kön behandlades olika; gifta kvinnor fick exempelvis inte köpa alkohol alls (46/17).
Numera är det lite lösare i tyglarna, men nog kan man undra varför vi fortfarande inte kan köpa en flaska kallt rosévin till en söndagspicknick i sommarsolen eller spontanhandla några kalla bärs till fotbolls-vm-matcherna i sommar. Vi blir knappast alkisar av att vi kan shoppa på tider som passar bättre, så nuvarande modell känns mest som småsint förmynderi och symbolpolitik. Vuxna svenskar får både rösta och uppfostra barn; varför ska politikerna lägga sig i vad vi tömmer i glasen och när?
Men i stället för att ge oss större frihet funderas det kring hur man ska lösa ”problemet” att billiga boxviner ger högre vinkonsumtion. Huga! Vi dricker numera tre glas vin extra i månaden enligt en ny rapport från ”Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning” (notera namnet förresten, som smakar mer bitter gammeldansk än söt punsch...).
Systembolaget får inte reglera priset för att dämpa konsumtionen, men vid ett studiebesök jag var på i veckan talades det trånande om att man kunde ”laborera med skatteinstrumentet”. En tilläggsskatt föreslogs redan 2011 av Systembolagets vd Magdalena Gerger (SVT 8/11).
En annan alkoholrelaterad frihetsfråga som diskuteras numera är gårdsförsäljning, men där finns både politiskt och juridiskt motstånd. Juristerna på Systembolaget förklarade att det var lagar på EU-nivån som bestämde och egentligen har man bara rätt att sälja vissa alkoholsorter på gårdar, exempelvis mjöd eller vin gjort på tranbär – och undermeningen var att det bara var en tidsfråga innan dessa rebeller också skulle stoppas in i butikshyllorna. Ajabaja att vara kreativ och hitta på busiga varianter för att komma undan makthavarna...
Från politiskt håll menar exempelvis Miljöpartiet att ”alkohol är ju inte vilken vara som helst. Det finns tydliga kopplingar mellan alkohol och flertalet sjukdomar så som diabetes och cancer”. De sociala konsekvenserna för både samhället och enskilda individer av en ökad konsumtion är redan idag oacceptabelt höga och riskerar att förvärras, menade Ida Nilsson, miljöpartist från Kristianstad (20/6).
Men att jaga försäljning av öl på mikrobryggerier på skånska landsbygden lär inte påverka A-lagarna på torgen runtom i Sverige. Min pappa, som var alkoholist, skulle verkligen inte ha farit omkring från gård till gård för att få ett par huttar på varje. Det blir infantilt att påstå att just denna försäljning skulle leda till hejdlöst superi.
Sedan 2015 är till och med Liberalerna – som 1922 hette Frisinnade Folkpartiet och debatterade för totalförbud – positiva till gårdsförsäljning. Skälet sägs visserligen vara att man vill värna landsbygden – inte att man vill låta folk dricka bäst de vill – men kanske börjar det gamla Folkpartiet förändras till liberaler på riktigt?
Dessutom verkar de gilla att ta sig ett glas. När SOM-institutet undersökte hur ofta personer med olika partisympatier dricker kom L:s väljare i topp; 59 procent drack en eller flera gånger i veckan. Mest sällan drack socialdemokrater och kristdemokrater. Liberalerna kom också längst ner i listan över nykterism (Politiska spelet 7/7 -16).
Det är inte alls bra om man dricker för mycket, men det finns mycket som inte är bra. Negativa tankar och gnäll gör oss förmodligen deprimerade. Socker, transfett, animaliska produkter, processad mat – allt sådant onyttigt säljs med lockpriser i butik, i kylda diskar, dygnet runt i små butiker och snabbmatskedjor behändigt runt hörnet. Politiker kan och ska inte skydda oss mot allt och det är bra så.
I grunden handlar det om att vi människor måste lära oss att ta eget ansvar över vår egen och våra närmastes hälsa; staten kommer inte att kunna korrigera alla val folk gör och det är bättre att vi lär oss självreglera och hålla koll på varandra med omsorg och påtryckning i vardagen om någon börjar hamna snett.
Dessutom finns det kanske en del livsnjutare som till och med väljer risken att dö tidigare för att kunna poppa en flaska bubbel i stunden. Ska vi inte få göra det?
Visst kostar sjukvården mer om man missköter sig och det är ett gissel att vi är så intrasslade i varandras ekonomier i stället för att få teckna försäkringar av olika prisklass beroende på hur riskfyllt vi lever. Men var går gränsen för infiltrationen? Hur hårda tyglar får politikerna hålla oss i? Hur hårt får de sätta sporrarna i oss? När ska vi få kasta av dem och galoppera fritt?
Många frågor att diskutera över en drink ikväll, så skål och gnägg, kära läsare! Nu är det helg!
