GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Linnea Hylén: Näringslivet måste stå rustat mot spioneriet

Det är dags att lämna idén om agent 007 bakom oss. Verkligheten är långt ifrån Hollywoodbilden om vem som kan vara agent.
Ledare • Publicerad 28 augusti 2021
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
En man i 45-årsåldern har begärts häktad i Stockholms tingsrätt misstänkt för att ha spionerat mot Sverige för Rysslands räkning.
En man i 45-årsåldern har begärts häktad i Stockholms tingsrätt misstänkt för att ha spionerat mot Sverige för Rysslands räkning.
Foto: Fredrik Persson/TT

Spioneri är i praktiken mycket enklare och vanligare än vad gemene man tror, och dessutom förekommande i fler sammanhang än vad de flesta anar. Värvningsförsöken från främmande makt har blivit allt vanligare i Sverige, inte minst mot näringslivet. Den oroväckande utvecklingen bör leda till mer än höjda ögonbryn från företagarsfären.

I torsdags inleddes en historisk rättegång. För första gången på nästan två decennier åtalas en svensk person för spioneri. Mannen som åtalas misstänks ha överlämnat hemliga uppgifter till en rysk diplomat. Informationen misstänks mannen ha stulit och överlämnat under sin tid som anställd hos Volvo Cars och Scania.

Privata företag är måhända inte det första gemene man tänker på när spioneri nämns. Tvärtom är den allmänna bilden av spioneri att den typen av informationsinhämtning enbart riktar sig mot stater och myndigheter. Det är inte heller ovanligt att företagsföreträdare frågar sig själva varför främmande makt skulle vara intresserade av deras information.

”Säpo varnar nu för att den civila sektorn blivit en vanligare arena för kontakt- och värvningsförsök av främmande makt.”

Det är onekligen en skadlig missuppfattning om spioneriets natur. Näringslivet är särskilt utsatt då det besitter långt större ansvar för och information om samhällskritisk verksamhet i dag än vad som var fallet under 1980-talet.

Säpo varnar nu för att den civila sektorn blivit en vanligare arena för kontakt- och värvningsförsök av främmande makt. Företag inom exportindustrin besitter ofta värdefulla resurser, liksom innovationsföretag. Även forskningsarbete både på och utanför universiteten kan vara intressant att komma över i både säkerhetspolitiska och ekonomiska syften.

Sverige är ett rikt land vars välstånd till stor del kommer från vår innovationskraft. Det är givetvis något som främmande makt kan vilja stjäla för egen vinning. Det svenska näringslivet är också en av de viktigaste kuggarna i vår kris- och krigsberedskap. Om kritiska funktioner inom exempelvis livsmedels-, transport-, telekom- eller elsektorn slås ut skulle hela Sverige släckas ner inom loppet av några timmar. Därför är det inte heller så konstigt att främmande makt riktar sina krafter mot företagen för att ta reda på Sveriges potentiella sårbarheter.

Varje bolag har ett ansvar att skydda sin information och framför allt erkänna dess skyddsvärde. Om fler ska kunna skydda sin verksamhet bättre krävs initialt en grundförståelse för att den kunskap som företagen besitter är intressant för fler än företaget själv och dess kunder.

För näringslivet bör den historiska rättegången leda till ett välbehövligt uppvaknande. Det säkerhetspolitiskt försämrade omvärldsläget är inte bara påtagligt för myndigheterna, utan kräver uppmärksamhet från alla Sveriges företagsledare.

Linnea Hyllén är ledarskribent

Linnea Hylén
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.