Annons

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Livet som småföretagare kan gå i kras

Många småföretagare väljer nu att sänka sin egen lön eller använda sin privatekonomi som buffert för att få verksamheten att gå runt.
Mimmie Björnsdotter GrönkvistSkicka e-post
Ledare • Publicerad 11 juni 2023
Mimmie Björnsdotter Grönkvist
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Ägare till små nischbutiker får det svårt när lönsamheten sjunker.
Ägare till små nischbutiker får det svårt när lönsamheten sjunker.Foto: Henrik Montgomery/TT

Att det är tuffa ekonomiska tider har knappast undgått någon. Allra minst småföretagare, som drabbas hårt av lågkonjunkturen. Det syns i årets Småföretagsbarometer, en undersökning genomförd av Företagarna.

Företagarnas skattning av lönsamheten i den egna verksamheten har minskat de senaste åren, sedan 2016 är trenden nedåtgående och pandemin bidrog till att förvärra situationen. Det är fler småföretagare som tror att minskad lönsamhet väntar än ökad – troligen en korrekt bedömning av situationen. Tyvärr.

Annons

Jämför man med tidigare mätningar framkommer en dyster bild: lönsamheten har inte bedömts så här låg sedan början av 1990-talet. Detta trots att många företag höjt sina priser, vilket tyder på att prisökningarna inte helt täcker upp för de kostnadsökningar som nu drabbar näringsidkarna i fråga.

Det här får förstås konsekvenser, särskilt för den enskilde företagaren. I mindre verksamheter finns ofta små marginaler, och många använder sin privatekonomi som buffert för företaget. En privatekonomi som med stor sannolikhet redan är ansträngd av det ekonomiska läget, samtidigt som lönsamheten går ner och försämrar den ytterligare.

”De flesta företagare drar sig för att sänka sina anställdas löner.”

Många småföretag klarar sannolikt inte en lägre period av låg efterfrågan från kunder. Förutom att ösa ur egen ficka är lösningen för många att dra ner på den egna lönen eller inte betala ut lön till sig själv överhuvudtaget – de flesta drar sig för att sänka sina anställdas löner.

Föga förvånande får det tuffa läget även konsekvenser för sysselsättningen, som tycks stanna upp. Färre småföretag väntas nyanställa. Det skiljer sig dock mellan branscher, där tjänsteföretag och företag i tillverkningsindustrin planerar att öka antalet anställda samtidigt som neddragningar väntas ske inom hotell, bygg, handel och transport. Ett avstannat antal nyanställningar är inte en bra nyhet i ett Sverige med hög arbetslöshet. Vi ligger i dagsläget över snittet i EU.

Därför är det anmärkningsvärt att Småföretagsbarometern även visar att i det tuffa ekonomiska läget är brist på arbetskraft ett hinder för många av småföretagens tillväxt – faktiskt ett större hinder än brist på efterfrågan. Samtidigt ligger arbetslösheten på över 7 procent, enligt SCB:s siffror. Här finns en stor utmaning.

Att folk har ett jobb att gå till gör stor skillnad för deras makt över det egna livet, för känslan av att bidra till och tillhöra samhället – och inte minst för integrationen. Det paradoxala i att många är arbetslösa samtidigt som företag ropar efter kompetens har ingen enkel lösning. Det kommer troligen behövas både kompetenshöjande insatser för att de arbetslösa bättre ska möta arbetsgivarnas behov och sänkta kostnader för att anställa så att det blir mindre av en risk för arbetsgivaren.

Det går att träna upp folk på jobbet, men det får inte bli en allt för dyr chansning – då kommer företag i hög utsträckning att bara satsa på de som kan visa att det är säkra kort med hjälp av examen eller tidigare arbetslivserfarenhet.

Småföretagens tillväxt spelar stor roll för svenskt välstånd, och det tuffa läget bör mana till oro. Och förhoppningsvis sporra till välbehövliga förbättringar av företagsklimatet.

Annons
Annons
Annons
Annons