Carolin Dahlman: Löjliga straff ett hån mot brottsoffren

Förlåt, men han var GROVT RATTFULL, det vill säga hade druckit en stor mängd alkohol och sedan satt sig i en bil och kört i trafiken där det onekligen finns andra människor. Enligt honom själv hade han kollat Youtube-klipp på folk som sladdade runt med bilar och ville prova. Så han körde i 100 kilometer i timmen. Grovt rattfull. I trafiken… Hur kan inte det klassas som att man utsätter folk för en risk helt medvetet? Domstolens beslut är obegripligt.

Lika svårt att förstå är att en 23-åring dömdes för två fall av sexuellt övergrepp och nio fall av sexuellt ofredande och bara fick skyddstillsyn och sextio timmars samhällstjänst som straff, samt åklagarens yrkande om utvisning avslogs (26/4). Elva kränkningar var tydligen inte nog enligt tingsrätten.

Tidigare i år dömde Gävle tingsrätt en man för rån efter att han hade knuffat omkull en 86-årig kvinna så att hon hamnade på marken och sedan ryckt åt sig hennes handväska. Men hovrätten ändrade rubriceringen till stöld och hävde utvisningen; samtidigt sänktes fängelsestraffets från ett år och två månader till åtta månader. Orsaken till strafflindringen var att kvinnan hade utsatts för våld av lindrig art och att ”den stulna egendomen får antas ha haft ett ringa värde”.

Så man kan alltså slippa undan ett straff och utvisning för att den man snott väskan ifrån inte hade nog värdefulla saker i den? För att han ”bara” puttat en gammal dam så hårt att hon föll? Genant. Stackars tant. Jag skäms över vårt rättsväsende.

Tyvärr finns många skäl att skämmas. Juridikexperten Sven-Erik Alhem utbrast ”horribel dom” när han hörde om att en man som grovt rattfull hade kört på kvinnor i 200 sen sluppit betala skadestånd.

Kvinnorna blev en kväll påkörda bakifrån i Hörby så hårt att deras bil voltade tre varv. I Lunds tingsrätt menade man dock att mannen ”inte kunde förutse att hans handlande skulle orsaka olyckan”. Va? Finns det någon som inte fattar att om man är packad och kör i 200 kilometer i timmen så kan man kanske, kanske, eventuellt råka köra på en medmänniska?

”Här måste samhället markera stenhårt, både när det gäller straffet och skadeståndet”, menade Sven-Erik Alhem. Jag håller med.

Brott och straff är trist att prata om; jag skulle önska att alla var skötsamma mönstermedborgare, men så är inte fallet. En del tänker mest på sig själva, andra tänker inte alls. För att vi ska kunna leva i ett tryggt samhälle, där vi kan fokusera på att njuta av livet och förverkliga våra drömmar, måste vi skyddas mot kriminalitet av en stark och stadig rättsstat.

Att regeringen nu måste bråka med Miljöpartiet om ta bort straffrabatten för unga är sorgligt. Vad ser MP som alternativ – ska fångarna släppas ut? Ska brottsoffer behöva se på hur förövarna bemöts med omsorg i stället för konsekvenser, medan de själva har minnen för livet – en ständig whiplashskada, ett minne av hur någon trängde sig in, en rädsla för att gå ut?

Nej, bättra på vården i häktena, skjut till mer pengar till Kriminalvården, förbättra i stället för att ge upp. Ett samhälle som är för slappt och mjukt i nyporna mot dem som förstör lär snart bli hårt och kallt. Där skurkarna går fria är ingen annan fri.