Annons

Magnus Ehrenberg: Magnus Ehrenberg: Tyskar litar på civilsamhället

I Tyskland ser avtalet mellan medborgaren och staten annorlunda ut än i Sverige. Tyskarna förväntar sig inte att det offentliga fixar allt och tilliten till staten är mindre än hos svenskarna.
Magnus Ehrenberg
Gästkrönika • Publicerad 28 juli 2021
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Magnus Ehrenberg
Magnus EhrenbergFoto: privat
Tyskland samlas efter flodkatastrofen. Här Erftstadt-Blessem den 17 juli.
Tyskland samlas efter flodkatastrofen. Här Erftstadt-Blessem den 17 juli.Foto: Michael Probst

Den tyska befolkningen och företag har via olika privata TV-shower och insatser från media hittills samlat in mycket stora summor för att hjälpa dem som drabbats av flodkatastrofen i mitten av juli. Solidariteten från befolkningen har varit mycket stor och busslaster med tyskar som egentligen är på sommarsemester har gått till de drabbade områdena för att hjälpa till. Hjälpen fortsätter att komma in och hjälporganisationernas konton fylls mer och mer för varje dag. Den största utmaningen för myndigheterna är att koordinera insatserna och fördela hjälpen till dem som behöver den mest.

Att som privatperson hjälpa om man kan är något som sitter i de flesta tyskars ryggrad. Det märktes även under flyktingkrisen 2015 då kyrkor, hem och föreningslokaler öppnades för att hjälpa. Troligtvis beror det på att många tyskar har föräldrar som själva flydde 1945. Mer än en en fjärdedel av landets befolkning förlorade sina hem när dom ryska pansarbandvagnarna rullade in. De inkvarterades i stall, hos släktingar, i skolor och i kyrkor. Alla fick samtidigt vara med att hjälpa till med att bygga upp ett sönderbombat land. Då fanns det ingen stat att lita på. Var och en fick ta ansvar, fattig som rik och ung som gammal.

Annons

Lite på samma sätt har man integrerat flyktingar i Tyskland; man är välkommen, måste dock anpassa sig till rådande lagar och regler och man måste arbeta. Självklart finns det även i Tyskland så kallade utanförskapsområden men sällan med liknande problem som i Sverige. I stället för konstgjord andning i statligt subventionerade program får man hjälp att komma ut i samhället och tjäna egna pengar. På det sättet har man fått ner det gängrelaterade våldet kraftigt och har inte alls så många skjutningar som i Hamburg och Berlin som i Malmö och Stockholm.

Efter flodkatastrofen kommer förstås staten, delstaterna och de tyska skattebetalarna att få betala många miljarder euro för att bygga upp den förstörda infrastrukturen. Men det finns även en grundläggande sund skillnad i avtalet mellan staten och medborgarna. I Tyskland utgår man ifrån att den enskilde individen ska bestämma så mycket av sitt liv. Det märks till vardags i hur exempelvis sjukvården är uppbyggd och det märks också när samhället drabbas av katastrofer.

Landet går nu in i en valrörelse. Den 26 september ska en ny förbundsdag väljas och för första gången på 16 år är Angela Merkel inte längre ett alternativ. Hon har redan lämnat som ordförande för CDU och kandiderar inte till förbundsdagen. Ändå är det nu hon som återigen håller samman Tyskland. En del försöker göra politik av flodkatastrofen men väljarna verkar skeptiska till detta. Man vet att staten inte kan styra allt och att det krävs ett aktivt civilsamhälle.

Magnus Ehrenberg, grundare och ägare till kommunikationsfirman Ehrenberg Sörensen, bosatt i Tyskland och på Österlen.

Annons
Annons
Annons
Annons