Martin Tunström: Martin Tunström: Svenska kyrkan är inte en åsiktsgemenskap
När remissvaren gällande språkkrav för medborgarskap kommer med posten till justitiedepartementet ligger också ett brev med avsändare Svenska kyrkan i högen. Landets största trossamfund har nämligen på eget bevåg utnyttjat möjligheten att utan att vara tillfrågad sända in en spontanremiss. Det är ett ovanligt agerande för Svenska kyrkans del, som vittnar om hur högt prioriterad frågan är för samfundets ledning.
Svenska kyrkans tre sidor långa inlaga har lett till en hatstorm mot samfundet och dess ärkebiskop Antje Jackelén. På annandag påsk meddelade ”den främste bland jämlikar” att hon för en tid drar sig tillbaka från Twitter. Det är ännu ett exempel på ett urspårat offentligt samtal.
Rasisternas, sekularisternas och trollens sedvanliga antikyrkliga kritik kan emellertid inte skyla över saklig kritik mot samfundets remissvar. Grundproblemet är hur Svenska kyrkans namn används av dess ledning.
”Ärkebiskopen brukar i andra sammanhang noga påtala att hon inte är Svenska kyrkans vd och att stift och församlingar åtnjuter ett mycket stort självstyre i luthersk anda. Men när det gäller att skriva remissvar i denna politiskt kontroversiella fråga anser sig samma ledning tala för hela samfundet.”
Bakom remissvaret som motsätter sig språkkrav för medborgarskap står formellt kyrkostyrelsen. Den är utsedd av det partipolitiskt dominerade kyrkomötet. Hur kommer det sig då att socialdemokrater och centerpartister samt Borgerligt alternativ – med koppling till Moderaterna – säger nej till det språkkrav som partierna annars står bakom? Borgerligt alternativs Mats Hagelin, tillika kyrkoherde i Simrishamn, sitter i arbetsutskottet och förklarar att det är praxis att aldrig reservera sig: ”Men detta var olyckligt. Svenska kyrkan är en trosgemenskap och inte en åsiktsgemenskap. Borgerligt alternativ motsätter sig beslutet.”
Ärkebiskopen brukar i andra sammanhang noga påtala att hon inte är Svenska kyrkans vd och att stift och församlingar åtnjuter ett mycket stort självstyre i luthersk anda. Men när det gäller att skriva remissvar i denna politiskt kontroversiella fråga anser sig samma ledning ändå tala för hela samfundet. Att församlingar och stift inte har haft något att säga till om i denna fråga är alltså centralt att påpeka.
Tro och liv hör samman i den kyrkotradition som Svenska kyrkan ingår i. Men medlemmarna värderas mycket högt – de är delar av det ”allmänna prästadömet” – och därför råder annars en viss försiktighet i ledningen när det gäller att företräda och tala för dem.
I sakfrågor där meningarna är delade och som saknar lärokaraktär finns det skäl att respektera olika synsätt. Kyrkan är ju en trosgemenskap, inte någon åsiktsgemenskap.
Martin Tunström är politisk chefredaktör på Barometern
