GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Gustav Juntti: Mätta skolbarn minskar matsvinn bäst

Mängden mat som slängs i kommunala skolor måste minska.
Gustav Juntti
Ledare • Publicerad onsdag 07:00
Gustav Juntti
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Var sjätte skollunch slängs.
Var sjätte skollunch slängs.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Hela 11 000 ton. Så mycket mat slängs på landets kommunala skolor varje år, enligt en färsk rapport från Livsmedelsverket. Det är var sjätte skollunch. Räknat per elev, dag och måltid uppgår svinnet inte till mer än 50 gram, men sammantaget är det ett enormt resursslöseri.

Att minska svinnet är nödvändigt. Dels för elevernas välmående, dels för prislappen. Nyligen flaggade Lantmännen för prishöjningar på livsmedel för såväl deras kunder som konsumenter. Orsakerna är kraftigt varierande väder som sänkt skördenivåerna, liksom dyrare insatsvaror som drivmedel, el och transporter.

I vissa kommuner, som Kristianstad, har kökssvinnet minskat mellan 2019 och 2020, medan tallrikssvinnet ökat, enligt Livsmedelsverket. I Hässleholm låg svinnet samtidigt stilla. Generellt har mindre kommuner mer matsvinn i skolorna, vilket hänger ihop med att de oftare använder mottagningskök än tillagningskök.

”Var sjätte skollunch slängs.”

Lagas det, oavsett kökstyp, för mycket mat? Enligt Livsmedelsverket är stress, höga ljudnivåer och få vuxna i matsalen de främsta orsakerna till att så mycket mat slängs. Det är rektors och kärnverksamhetens ansvar, inte måltids- och kökspersonalens. Eleverna måste få mer tid och mer trivsel runt luncherna.

Därtill är det mat från serveringen, alltså framställd eller tillagad mat som inte får tas in i köket igen för att sparas eller frysas, som är det största svinnet. Det gäller även offentliga måltider i förskolor och inom äldreomsorgen. Mat från tallrikarna utgör cirka 40 procent av den slängda matmängden varje läsår, medan kökssvinnet är lågt.

Därför är det bra att branschen har antagit nya riktlinjer för offentlig säker mat som styr vilken överbliven mat som får tas tillvara. På sikt kan det leda till mer sparade rester och lägre svinn.

En annan lösning vore att minska tallriksstorleken. Det har i andra länder, exempelvis England, gjorts för att tackla övervikt snarare än motverka svinn. Kanske går det att slå två flugor med ett fat. I Sverige har nämligen andelen 11–15-åringar som lider av övervikt fördubblats sedan år 1990, och andelen med fetma femdubblats under samma period, enligt Folkhälsomyndigheten. Men mindre tallrikar får inte leda till att barn äter mindre än de behöver för att klara skoldagen.

Kommuner och verksamhetschefer bör uppmuntra att mer mat äts upp, snarare än att minska hur mycket som slängs. Trötta skolbarn medför, precis som svinn, stora kostnader. I detta fall innebär besparingar på barnen faktiskt idel vinster.

Gustav Juntti är ledarskribent

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.