Annons

Joakim Broman: Mer pengar löser inte vårdens systemfel

Sverige spenderar nästan dubbelt så mycket på sjukvård i dag som för 20 år sedan. Ändå väntar nära 24 000 skåningar på en operation eller specialistbehandling.
Joakim BromanSkicka e-post
Ledare – signerat • Publicerad 24 september 2021
Joakim Broman
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Vårdköerna var långa redan före pandemin, men har nu växt ytterligare på grund av uppskjutna insatser.
Vårdköerna var långa redan före pandemin, men har nu växt ytterligare på grund av uppskjutna insatser.Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Nästan 24 000 skåningar väntar på en operation eller annan åtgärd i den specialiserade vården. Färre än 40 procent får tid inom den så kallade vårdgarantins 180 dagar (max 90 dagar till första besök, och därefter ytterligare 90 dagar till åtgärd).

Statistik om vårdköerna har slängts runt i den politiska debatten under många år, och kan vara svåra att ta till sig. Just därför är det bra att påminna sig om tragedierna som gömmer sig bakom siffrorna. Hera Gustavsson är en av de 24 000 skåningarna och 170 000 svenskarna som väntar på vård. Hon är 30 år gammal och har en diagnostiserad tumör i ryggraden. I Aftonbladet (23/9) berättar hon att hon inte ens kan tömma diskmaskinen på grund av sina smärtor. Tumören riskerar att göra henne förlamad om den inte opereras bort.

”Hennes liv är i fara. Men väntetiden för ortopediska ingrepp är 1–2 år i hela landet.”
Annons

Hennes liv är i fara. Men väntetiden för ortopediska ingrepp är 1–2 år i hela landet. ”Jag vill inte avsluta livet ännu för att sjukvården går på knäna”, säger hon till Aftonbladet.

I höstbudgeten tillförde regeringen två miljarder kronor till hälso- och sjukvården, för att regionerna ska beta av vårdskulden. De läggs till de fyra miljarder som satsades 2021. Ytterligare tre miljarder går till prestationsbaserade bidrag för att korta vårdköerna.

”Nästan 24 000 skåningar väntar på en operation eller annan åtgärd i den specialiserade vården.”

Frågan är bara vilken skillnad pengarna gör. Mellan 1999 och 2019 ökade det offentligas utgifter för hälso- och sjukvård från 6 procent av BNP till 7 procent. Samtidigt växte den svenska ekonomin, från 3 400 miljarder kronor 1999 till 5 134 miljarder 2019.

Det betyder att Sverige spenderar nästan dubbelt så mycket på sjukvård i dag som för 20 år sedan. Ändå har köerna växt, särskilt på senare år, och även innan pandemin.

Trots detta upprepar regeringen sina svar på sjukvårdens problem. Det handlar delvis om mer pengar, inte minst i form av riktade statsbidrag – i höstbudgeten kom ytterligare två ”personalmiljarder” – som ökar den regionala byråkratin och förhindrar långsiktighet i planeringen.

Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, regeringens tillsatta kommitté för vårdköerna, föreslog i somras bland annat att det ska bli lättare för både patienter och regioner att hitta en vårdplats någon annanstans i landet, när en kö är för lång. Men vårdlotsar, som skulle göra just det, lanserades för 15 år sedan och gjorde ingen större skillnad.

Grundproblemet är att köerna är långa överallt, och då hjälper inte en bättre sökfunktion eller en kunnig guide. Regeringen måste våga lyfta på locket till de större frågorna. Vårdens systemfel kommer inte att lösas med mer av samma sak.

Joakim Broman är ledarskribent

Annons
Annons
Annons
Annons