Mer resurser hjälper föga mot depression och oro – däremot finns en annan mirakelmetod

Samma tankegångar hade Stefan Löfven (S) när han frågades ut i P1 i veckan. Hans förklaring var att ”det är en väldig press på ungdomarna; man ska klara både skolan och ha ett brett socialt umgänge”.

Men tänk om det inte är pressen i skolan som gör dem nedstämda – utan att de sitter stilla?

Svenska fyraåringar rör på sig för lite och allra minst rör de på sig på helgerna när de är med sina föräldrar, enligt en studie vid Karolinska institutet. Enligt en rapport från Nordiska ministerrådet är 68 procent av svenska skolbarn fysiskt inaktiva, det vill säga de rör sig mindre än en timme om dagen.

Det kan få stora konsekvenser för både humöret och möjligheten att ta till sig det som förmedlas i skolan.

I boken Hjärnstark beskriver psykiatrikern Anders Hansen hur träning påverkar hjärnan och som följd allt från humör till förmågan att koncentrera sig och minnas saker.

När man tränar och får bra kondition blir hjärnans olika delar bättre integrerade med varandra och jobbar mer effektivt. De som har hjärnor där delarna är nära sammankopplade har bättre minne och koncentrationsförmåga, medan de som har en hjärna där delarna är dåligt kopplade till varandra oftare hade problem med aggressivitet.

Träning fungerar även utmärkt mot stress och oro. Bakgrunden är att vi har en funktion i hjärnan som heter amygdala, som har som uppgift att signalera fara och kan göra oss impulsiva, men som kan lugnas av andra delar i hjärnan – hippocampus och frontalloben.

Om dessa delar växer och lägger sig nära amygdala blir vi lugnare. Om de krymper ser vi däremot ”faror och potentiella katastrofer i alla tänkbara och otänkbara situationer”. Stressen leder i sin tur till att både hippocampus och frontalloben krymper.

Men som tur är kommer den som regelbundet höjer sin puls under minst 30 minuter tre gånger i veckan att påverka sin hjärna så att de ”vuxna” delarna växer och lugnar amygdala. Bra, va!

Undersökningar har dessutom visat att de som tränar regelbundet är mindre cyniska och neurotiska, samt upplever större samhörighet med människor. En annan studie visade att de är mer socialt utåtriktade och i ytterligare studier där deprimerade personer har fått testa antingen antidepressiva läkemedel eller regelbunden träning, visade sig att de båda var lika effektiva, men att de som hade tränat löpte lägst risk att återinsjukna.

För barn är detta extra viktigt. I en undersökning fick en grupp barn leka för att få upp pulsen, medan en annan fick ägna sig åt lugnare aktiviteter. Det visade sig att de som hade fått leka fick bättre koncentrationsförmåga, färre humörsvängningar och aggressionsutbrott. Rörelse har en stärkande effekt på deras inlärningsförmåga. När forskare jämförde barn som hade gympa varje dag med barn som inte hade det visade det sig att de första hade bättre betyg i matte, svenska och engelska. Fler gick ur nian med godkända betyg.

I studie efter studie framkommer samma resultat, nämligen att vi har makt över vårt välbefinnande. Vi kan av egen kraft må bättre och prestera bättre. Men tyvärr har politiker svårt att prata om eget ansvar och alltför lätt att ta på sig både skulden och uppgiften att fixa.

Löfvens lösning på problemet med psykisk ohälsa var att satsa mer resurser på elevhälsan och BUP, samt att det ska bli fler vuxna i skolan. Men detta omhändertagande och tröstande kan snarare försämra än förbättra situationen. Att sitta still hos kuratorn ger ju motsatt resultat.

Det bästa vore att skolan aktiverade de unga mer och att föräldrar tog sitt ansvar att se till att barnen leker aktivt i stället för att sitta vid paddan. Lättare sagt än gjort, men oj vilken tjänst man skulle göra dem genom att ställa krav.