GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Barn måste värnas mot våldsdåd

Det är bra att fler skolor stärker beredskapen för attentat.
Mimmie Björnsdotter GrönkvistSkicka e-post
Krönika • Publicerad 19 november 2021 • Uppdaterad 19 november 2021
Mimmie Björnsdotter Grönkvist
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Ska värnas.
Ska värnas.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

I en artikel i Dagens Nyheter (17/11) berättar förskolepersonal i Stockholmsförorten Husby om rutinerna. Lekrummet har utsetts till ett så kallat panikrum där personalen ska ta skydd tillsammans med barnen vid ett eventuellt dåd.Rutinerna testades i skarpt läge, när en man nyligen sköts till döds i närområdet. Att dåd sker i anslutning till skolor är hemskt, och att beredskapen ens behövs är förfärligt.

I DN-artikeln framkommer att fyra av tio skjutningar sker nära förskolor eller skolor. I regel inte på dagtid, och inte för att gärningsmannen har siktet inställt på skolan i sig. Ibland råkar gängvåldet helt enkelt ske i barnens miljöer. I bästa fall sker det när inga barn är där, men spär ändå på otryggheten. Kraftfulla åtgärder mot gängvåldet behövs.

Likaså mot radikaliserade unga män, den andra grupp som utgjort en fara. Det var efter dådet i Trollhättan 2015 som skolor började köpa in så kallade PDV-utbildningar. Ett liknande dåd skedde i Eslöv i augusti i år, då en kille med högerextrema sympatier knivhögg en lärare. Omgivningen var orolig redan innan dådet. 15-åringen tog med kaststjärnor till skolan och klottrade högerextrema budskap. Den typen av varningssignaler behöver tas på allvar.

Risken för varje enskild skola är liten. De flesta handlingsplaner kommer tack och lov aldrig att användas. Det betyder inte att de inte behövs. I avsaknad av nationella riktlinjer och stöd lämnas skolorna att göra bäst de kan på egen hand. Skolinspektionens planerade genomsyn har skjutits på framtiden på grund av pandemin.

I USA har simuleringar av skolskjutningar varit vardagsmat i skolmiljö under längre tid, men så kallade ”active shooter drills” har mött allt mer kritik från lärarkåren för att skapa onödig stress och ångest bland eleverna. Det är inget för svensk skola att ta efter. Att vara redo skapar trygghet, men förberedelserna i sig får inte skapa mer oro.

Lite i DN:s rapportering tyder på att så är fallet. Personalen verkar nöjd, föräldrar likaså. Effektiva kommunikationskedjor inför kriser är viktigt, liksom att personalen vet hur de ska agera. Praktiska övningar, allra främst på förskolor, är till för personalen och barnen deltar inte.

Även om man kan önska att de allra minsta skulle vara helt förskonade våldet, går det inte att blunda för verkligheten. Förberedelser är en viktig del i lokal trygghet.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist är ledarskribent

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.