Annons

Carl-Vincent Reimers: Myndigheter ska berätta vad de vet och gör

Sverige ska ha oberoende och transparenta myndigheter. Informella samtal utanför protokollet ska inte få påverka deras beslut och kommunikation.
Carl-Vincent ReimersSkicka e-post
Ledare – signerat • Publicerad 25 maj 2021
Carl-Vincent Reimers
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Utbildningsminister Anna Ekströms (S) statssekreterare såg till att Skolverket undanhöll information från Moderaterna.
Utbildningsminister Anna Ekströms (S) statssekreterare såg till att Skolverket undanhöll information från Moderaterna.Foto: Linnéa Wannefors/TT

Häromdagen rapporterade Ekot om att Skolverket undanhållit information från Moderaterna. När den skolpolitiska talespersonen Kristina Axén Olin (M) frågade Skolverket om tidsplanen för införandet av digitala nationella prov hade generaldirektören först stämt av frågan med Erik Nilsson som är statssekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström (S). Han hade då per SMS bett generaldirektören att undanhålla viss information om att tidsplanen inte skulle hålla.

Att på detta sätt plocka bort pusselbitar för att försvåra för oppositionens granskande arbete är knappast olagligt, men som yttrandefrihetsexperten Nils Funcke konstaterar mycket olämpligt.

”Offentlighetsprincipen är alltså äldre än själva demokratin.”
Annons

Principen om oberoende myndigheter och frånvaron av ministerstyre har gamla anor i Sverige och går tillbaka till Axel Oxenstiernas 1600-tal. Detsamma gäller offentlighetsprincipen. Det var den österbottniske prästen Anders Chydenius som i 1766 års Tryckfrihetsförordning, vår äldsta grundlag, fick igenom den enkla med samtidigt radikala principen att offentliga handlingar ska vara fritt tillgängliga att trycka. Offentlighetsprincipen är alltså äldre än själva demokratin.

Samtidigt som dessa värden har varit helt avgörandet för att forma det öppna, demokratiska rättsstat som Sverige är i dag kan vi inte blunda för systemets brister. Den informella dialogen mellan ministrar, personliga kontakter och sådant som arkiven inte registrerar öppnar för den mänskliga faktorn, viljan till makt.

Ett exempel på detta är våra egna public service-bolag. Trots att SVT och SR på pappret är oberoende från politiskt inflytande förekommer en direkt dialog mellan kulturdepartementet och bolagen, helt i strid med den princip om armslängds avstånd som gäller i teorin. Ett annat exempel på när myndigheter den informella vägen på ett mycket olämpligt sätt utmanat grundlagarna var när UD och Säpo fick SD-kuriren nedstängd 2006. Efter att SD-kuriren publicerat en karikatyr av profeten Muhammed kontaktade UD och Säpo nättidningens webbhotell, som därefter stängde sajten.

Inget av dessa exempel är olagliga, men båda är på flera sätt olämpliga och belyser den mänskliga faktorn. Vi måste vara medvetna om att staten, bara i kraft av att vara just stat, besitter påtryckningsmedel som inte ens de starkaste eller äldsta grundlagarna rår på. Så vad är lösningen?

Sannolikt fria medier som hela tiden nagelfar beslut och kontakterna i det offentliga. Men också en insikt hos allmänheten om att en alltför stor stat i vissa lägen kan bli ett hot mot de principer den ska skydda.

Carl-Vincent Reimers är ledarskribent

Annons
Annons
Annons
Annons