GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Naod Habtemichael: Arbetsmarknaden skriker efter nya reformer

Höga trösklar på arbetsmarknaden cementerar utanförskapet. Sverige borde införa lägre ingångslöner.
Naod Habtemichael
Ledare – signerat • Publicerad 26 augusti 2021
Naod Habtemichael
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska etikett är liberal.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Å ena sidan har den öppna arbetslösheten sjunkit något jämfört med pandemins rekordhöga tal och befinner sig på 7,8 procent. Runt 400 000 personer är nu inskrivna som arbetslösa i Sverige.

”400 000 personer är nu inskrivna som arbetslösa i Sverige.”

Samtidigt har det höga antalet långtidsarbetslösa blivit allt mer brännande. Arbetsförmedlingen tror att de kommer att vara 200 000 före 2022. Framför allt unga utan gymnasieutbildning och utrikes födda har glidit allt längre ifrån arbetsmarknaden.

Landets kommuner har redan fått ökade kostnader för försörjningsstöd, och den utvecklingen riskerar att eskalera kraftigt om inte arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) tacklar problemet.

Att få fler i arbete är inte en fråga som är begränsad till offentliga kostnader i form av utbetalda stöd och uteblivna skatteintäkter. Utan lön förlorar många frihet. Att knäcka den strukturella arbetslösheten är därför viktigt för att fler ska få förmågan att stå på egna ben och ha större ekonomiska möjligheter.

Matchningen måste exempelvis förbättras så att kompetensförsörjningen blir effektiv för både arbetssökande och rekryterande företag.

En förutsättning för en förbättrad matchning är också arbetssökande med rätt utbildning. Här behövs såväl utbyggd yrkeshögskola som satsningar på den kommunala vuxenutbildningen, för arbetssökande i behov av grundläggande utbildning.

Utbildningsinsatserna behöver även kompletteras med reformer som främjar jobb och företagande. Det är i näringslivet som nya arbetstillfällen skapas och där är dagens tröskel för att nyanställa, särskilt när det gäller personer med en skral meritförteckning, alldeles för hög. Skatter och arbetsgivaravgifter behöver också sänkas.

Till nästa mandatperiod vore det klokt om arbetsmarknadens parter kom överens om en ny åtgärd – att tillåta lägre ingångslöner för specifika grupper. Dagens extremt tudelade arbetsmarknad, där utrikes födda är arbetslösa i fyra gånger så stor utsträckning som inrikes födda, utgör den största klyftan i hela EU. Risken är att pandemin cementerar utanförskapet bland lågutbildade och utrikes födda personer, om inte trösklarna för dessa grupper sänks.

”Den svenska arbetsmarknaden är nämligen i skriande behov både av ökad flexibilitet och förbättrade omställningsmöjligheter.”

Även om inte hela LO slutit upp bakom uppgörelsen om arbetsrätten och kompetensutveckling med Svenskt Näringsliv och PTK ska regeringen lägga fram ett lagförslag om bland annat reformerad arbetsrätt och utbyggda omställningsfonder senast hösten 2022. Det ligger rätt i tiden. Den svenska arbetsmarknaden är nämligen i skriande behov både av ökad flexibilitet och förbättrade omställningsmöjligheter.

Naod Habtemichael är ledarskribent

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.