Annons

Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Ekonomi eller hälsa?

I denna svåra tid måste politiker skydda A utan att skada B. Problemet är att det inte går.
Nils-Eric Sandberg
Gästkrönika • Publicerad 29 mars 2020
Nils-Eric Sandberg
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Liv står mot ekonomi, skriver Expressen i en ledare.

Det ser så ut. För att hindra smittspridningen har regering och myndigheter infört hårda restriktioner som allvarligt kan skada ekonomin, och därmed människors livsvillkor. Vi står inför en unik arbetslöshetskris.

Annons

Den engelska tidskriften The Economist har på det nummer som utkom 21/3 en omslagsteckning som visar jordklotet, och på det en skylt med texten ”Closed”. En bra sammanfattning av vad som håller på att hända.

De flesta problem som samhällsvetenskaperna behandlar har karaktären av målkonflikt. Det innebär att två mål, A och B, står i konflikt med varandra. De kan bara uppnås på bekostnad av varandra. Ett helt genomfört A förutsätter att B ges upp – och omvänt. På en målkonflikt finns ingen lösning – ingen av det enkla slag som alla människor efterlyser.

Regeringarna måste nu klara att skydda A utan att skada B. Problemet är att det inte går. Men regeringarna – alla sorter – försöker lösa problemet genom att undvika det. Både A och B ska hyllas och genomföras. Därmed slipper beslutsfattarna ansträngande tankeövningar.

Den kris Sverige nu går igenom är inte ny, men unik. Vi har haft elände tidigare. 1921 gick vi igenom den svåraste krisen i modern tid. Arbetslösheten steg till 20-25 procent. Men sedan återhämtade sig ekonomin. Så under hela 1920-talet ökade BNP med i genomsnitt 4,8 procent per år – alltså aningen högre än 1960-talets ökning på 4,6 procent. Vi hade i 1920-talsekonomin en flexibilitet som nu har totalt försvunnit. Något att tänka på för dem som till vår olycka har i uppdrag att tänka på ekonomin.

Depressionen i början på trettiotalet berodde på att det amerikanska banksystemet havererade. Därmed försvann Kreuger; hans huvudidé var att finansiera sina lån och företag på den amerikanska kapitalmarknaden. Centralbanken, ”Fed”, ingrep inte. Men nu har de lärt sig. Ett enormt stödpaket på 2 000 miljarder dollar är på väg.

Den svenska riksbanken har också läst lite ekonomisk historia. Den ska injicera 500 miljarder kr i banksystemet för vidare befordran till företagen – men bara som lån. Det fungerar nog inte. När ett företag begär lån tittat banken på den enda variabel den kan kontrollera – det vill säga företagets egenkapital. Det är det som ska ta första smällen om affärerna misslyckas. Ett företag utan egenkapital får inte låna.

Krisen drabbar nu främst företag i servicesektorn. Den står för 77 procent av BNP, 80,2 procent av sysselsättningen.

Härav kan politikerna dra några viktiga slutsatser. Konkurslagen bör kopieras på den amerikanska, som har en förlåtande anståndsklausul. Serviceföretagen har för små marginaler. De som startade företagen kunde på grund a extrema marginalskatter och arbetsgivaravgifter inte bygga upp ett krisresistent egenkapital.

Skatter och ”avgifter” – som bara är en desinformerande etikett på skatter – måste sättas ned på en nivå som gör det möjligt för ägarna att få en hållbar finansiell struktur på det egna företaget.

Alternativet? Det vi ser hända.

Annons

Nils-Eric Sandberg är publicist i ekonomiska och filosofiska frågor.

Annons
Annons
Annons
Annons