unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Nils-Eric Sandberg: Skatt på huset

Att finansiera sänkt inkomstskatt med höjd fastighetsskatt är en logisk omöjlighet.
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
quote
Debatten ger ett intryck att småhusen belastas endast med fastighetsskatt. Det är fel.

Allt fler – SNS, ESO, LO-ekonomerna – föreslår att fastighetsskatten ska återinföras. De visar med detta att de inte kan ämnet. Skatten har aldrig avskaffats, som de tror, den fick bara ett övre tak på cirka 8 000 kronor. Den gamla skatten saknade tak, utgick med 1 procent på taxeringsvärdet, och ledde i många fall till att människor fick lämna sina hem.

Det finns ett logiskt argument för en viss fastighetsskatt. Det ligger i skattesystemets symmetriregel, som säger att skatten ska balanseras av ränteavdragen, och omvänt. Det vill säga: ett (lånefinansierat ) hus ska belastas med samma skattesats som räntan på lånen får dras av mot. Ränteavdragen förutsätter en skatt- och omvänt.

Flera ekonomer, till min förvåning även Lars Calmfors, motiverar fastighetsskatten med att den är effektiv – ingen kommer undan den. Men småhus och bostadsrätter ger ingen avkastning – annat än i de få fall de hyrs ut i andra hand; och den avkastningen är redan hårt beskattad med speciella regler. En skatt på småhus och bostadsrätter betalas med arbetsinkomst och pension. Att finansiera sänkt inkomstskatt med höjd fastighetsskatt är därmed en logisk omöjlighet. Att i övrigt kompetenta ekonomer inte inser detta är för mig en gåta.

Debatten ger ett intryck att småhusen belastas endast med fastighetsskatt. Det är fel. Småhuset betalar följande: byggmoms – vilket innebär att en investering ska betala konsumtionsskatt; skatt på lagfarten; skatt på lån; fastighetsskatt; skatt på driftkostnader (el, renhållning etcetera); moms på driftskatten (vilket är principiellt galet); reavinstskatt (som förekommer bara i Portugal och Sverige).

Alltså sju skatter. Det avgörande är givetvis den totala skatten på småhusen. På 1980-talet lade socialdemokraterna en extra fastighetsskatt på småhusen. Sedan införde Birgit Friggebo en ”hyreshusavgift” som i praktiken bara blev en extra skatt på bostadsrätter.

Skatteomläggningen 1991 ledde till en kraftigt ökad skatt på bostäderna. Statens netto höjdes med ca 50 miljarder, enligt en utredning jag gjort.

Calmfors antyder – på Internet – att småhus inte betalar någon skatt, i motsats till hyresbostäder. Professorn har inte riktigt rätt. Den låga fastighetsskatt – 0,3 procent – som hyreshusen debiteras betalas av ägarna; tax-värdena styrs av hyresregleringen; hur mycket av skatten som betalas av de boende beror helt på vilken del av skatten som kan övervältras på de boende i hyresförhandlingarna.

Småhus och bostadsrätter likabehandlas inte skattemässigt. Det beror på att bostadsrättshusen taxeras som hyreshusen, enligt hyresregleringen. Lika skattebehandling förutsätter att alla bostadsrätter omvandlas till ägarlägenheter och därmed taxeras som småhus.

En stor – men bortglömd – kostnad för småhus ligger i den uteblivna alternativavkastningen på det kapital som är inlåst i huset. Men försök förklara detta för LO-ekonomerna – det blir inte enkelt.

Nils-Eric Sandberg är publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.