Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Skattereformationen som kom av sig

”Godmorgon världen” heter ett ofta intressant radioprogram i P1 som man kan lyssna till på söndagar, morgnar och aftnar. Den 18 april var ett inslag dock något förvirrat. Det handlade om det eventuella behovet av en ny skattereform. I den underliga januariuppgörelsen mellan socialdemokratin och deras borgerliga stödpartier ingår en skattereform.

Senaste reformen försökte programmet förlägga till 1981, den så kallade underbara natten. Det var helt fel.

1981 hade vi en borgerlig regering, inledningsvis. Gösta Bohman hade äntligen fått Centerpartiet och Folkpartiet med på att göra något åt Strängs skattesystem – Gunnar Sträng var socialdemokratisk finansminister i 21 år – som gav vanliga människor marginalskatter på bortåt 75 procent vilket totalt förstörde lönebildningen.

När förhandlingarna pågått en tid kontaktade Kjell Olof Feldt (S) Folkpartiets skatteexpert Rolf Wirtén, en sällsamt lättlurad person, ekonomiskt skolad i Missionsförbundet. För en sådan person var Feldt en farlig typ. Han inbjöd Folkpartiet och Centerpartiet att i stället förhandla med Socialdemokraterna. De två partierna köpslog på dagen med Moderaterna och på kvällen med Socialdemokraterna. Följden blev en ”reform” som Socialdemokraterna dikterade.

Den riktiga reformen kom först 1991. Dåvarande finansminister Erik Åsbrink (S) insåg att skattesystemet totalt hindrade tillväxt. Tillsammans med Folkpartiledaren Bengt Westerberg sänkte han marginalskatter och införde separat skala för kapitalskatter, mot en kraftig höjning av bostadsbeskattningen.

Och nu?

1991 förklarade riksdagen att skattereglerna skulle bli stabila. Inga fler ändringar. Alla skulle kunna lita på systemet. Därefter ändrade riksdagen reglerna drygt 500 gånger.

Den amerikanske ekonomen Douglass North, som fick Nobelpriset i ekonomi 1993, har i en rad böcker analyserat institutionernas funktion för en expanderande ekonomi. Han har visat att den industriella tillväxten i västvärlden berodde på att några länder, främst England, införde regler som skyddade äganderätten. Då, först då, vågar människor satsa pengar i långsiktiga investeringar.

”Institutionernas viktigaste uppgift i ett samhälle är att minska osäkerheten genom att upprätta en stabil struktur för samspelet mellan människor.”

Det är i detta perspektiv vi bör diskutera en ny skattereform. Människor som ingår avtal med varandra – viktigt; marknadsekonomin bygger på avtal – måste veta att dagens regler gäller även i morgon.

I en marknadsekonomi blir höga marginalskatter skadliga, eftersom de fungerar som skatt på den förändring som driver dynamiken i ekonomin.

Ett enkelt sätt att reducera marginalskatterna vore att slopa den statliga inkomstskatten. Den skulle ge cirka 51 miljarder, vilket är 2,3 procent av de totala skatteintäkterna. Åren 2017–2022 ökade skatteintäkterna automatiskt med 344 miljarder. Den statliga inkomstskatten motsvarar alltså endast 15 procent av detta belopp. Ett slopande ryms alltså mycket väl inom den automatiska ökningen.

Nils-Eric Sandberg är fristående kolumnist på ledarsidan