Sofia Nerbrand: Nu är goda tomater dyra

Inte längre.

Nu kostar de 119 kronor kilot i en av de stora dagligvarubutikerna. Ett skäl är att många odlare helt enkelt har valt att inte driva upp tomater i energislukande växthus. Sveriges största tomatproducent, Nordic Greens i Trelleborg, ställde till exempel in vinterns produktion.

Även i Holland, där det vanligtvis odlas mycket tomater, är priset skyhögt. I Storbritannien råder så stor brist att flera matkedjor har infört restriktioner för hur många man får köpa. Också krossade tomater har blivit rejält dyrare.

I Sverige får vi betala betydligt mer för matkassen nu än tidigare – 21 procent mer än för ett år sedan konstaterar SCB. Prisökningarna på livsmedel har inte varit så här höga sedan början av 1980-talet. Fisk, mjölkprodukter och kött har stigit mest i pris, medan grönsaker och kaffe har legat under den generella inflationen.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att livsmedel är relativt sett billigare nu än förr, då svenskarna fick lägga en större del på sin inkomst på matinköp. Det beror inte minst på ökad konkurrens, mer import och ökat välstånd sedan 1970-talet. Medlemskapet i EU och globaliseringen har sannerligen givit oss högre livskvalitet.

Nu är dock hela Europa pressat av höga energipriser, krig, inflation och stor osäkerhet. Sverige är extra utsatt på grund av vår svaga valuta. Kronan har tappat i värde både jämfört med euron och dollarn, vilket gör att allt vi köper från utlandet blir dyrare. På så sätt importerar vi inflation från andra länder.

Detta borde föranleda en diskussion om den penningpolitik som riksbanken har fört sedan finanskrisen 2008: superlåg ränta och ökad penningmängd. Följden har blivit kraftiga prisuppgångar på fastigheter och sedermera inflation. Räntehöjningar är nödvändiga för att stävja inflationen, men blir de för höga kan hela ekonomin tvärnita.

En annan fråga som bör ställas igen är ett svenskt medlemskap i euron. Att ha den lilla kronan i denna osäkra värld blir en stor kostnad för oss.

Nu håller bubblan på att gå sönder, frågan är bara hur mycket och hur snabbt.

Svenska hushåll har större skulder än i de allra flesta länder och många har dessutom inte bundit sina räntor. Från att ha kunnat använda sina bostäder som bankomater blir omställningen stor att klara av att betala ”normala” ränte- och energiprisnivåer – sett till historiska data. Bankernas kreditgivning har åkt ner i källaren. Bostadsförsäljningarna går trögare och för lägre slutpriser. Dyra bilar och nya bostäder säljs knappt längre. Varslen och konkurserna ökar.

Och Sveriges BNP sjönk med 0,9 procent under fjärde kvartalet 2022. EU-kommissionen spår att vår ekonomi kommer att gå sämst i hela unionen under 2023. De och flera andra bedömare tror på fortsatt negativ tillväxt här, till skillnad från övriga EU-länder.

Summa summarum: Vi blir fattigare. Och vi behöver inse att huspriser och tillgångsvärden är för höga.

Lösning?

Man kan bara komma ut ur en lånefälla på tre sätt: tillväxt, inflation eller default (inte kunna betala för sina skulder). Inflation är bara en långsam default, varför tillväxt är den enda smakliga vägen framåt.

För att nå dit måste Sverige fokusera på att bli mer konkurrenskraftigt. Det handlar om att få hit investeringar – tillståndsprocesserna måste bli mycket smidigare för en lång rad branscher och skatter måste sänkas. Även hyresmarknaden måste göras betydligt friare för att unga människor ska kunna flytta till jobb i storstäderna.

Vidare behöver de 725 000 i arbetsför ålder som i dag inte försörjer sig och sina familjer genom att arbeta faktiskt börja jobba. Att införa bidragstak och lägre ingångslöner för att göra det lönsamt att arbeta för alla är både nödvändigt och rättvist.

Mer kompetens och humankapital behöver också lockas till Sverige för att öka produktiviteten och tillväxten. Arbetskraftsinvandringen måste därför utvecklas – inte försvåras, vilket regeringen nu tyvärr ägnar sig åt.

Sverige behöver också satsa mer på infrastruktur, såväl för fysiska transporter som för digital kommunikation.

Denna typ av strukturreformer som syftar till ökad tillväxt är helt nödvändiga för att svenskarna ska kunna köpa tomater – och en lång rad andra saker – till rimliga priser i framtiden.