Annons

OBS! Pengarna ska betalas tillbaka sen

Regeringen vill satsa 100 miljarder på att återstarta ekonomin, men de rödgröna måste tänka på att nästa generation också vill ha välfärd. Vi ska inte använda deras resurser för annat än genomtänkta kloka investeringar.
Ledare • Publicerad 27 augusti 2020
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Claudio Bresciani/TT

På torsdagen höll finansminister Magdalena Andersson (S) presskonferens om det ekonomiska läget i Sverige aviserade ett återstartspaket om 100 miljarder kronor som ska finnas med i nästa års budget.

Nog behöver många hjälp, då coronakrisen har påverkat vår ekonomi svårt. BNP-ras, arbetslöshet, företag i konkurs och så vidare kommer att få effekter under lång tid framöver. Även om regeringen nu skriver upp prognosen för BNP-utvecklingen väntas raset bli 4,6 procent i år och 4,1 procent nästa år.

Annons

I ett sådant svårt läge behöver politiker ta till extraordinära åtgärder; det kan man enas om från höger till vänster. Men det är viktigt att främja en långsiktigt hållbar ekonomi, där näringslivet mår prima och kan anställa, anlita underleverantörer och pytsa in en del av vinsten i skatt som kan gå till välfärd. Människor bör uppmuntras att arbeta i stället för att leva på bidrag; politikernas uppgift måste vara att motivera och belöna företagande och produktivitet. Sänk därför skatterna, förenkla regelverket för företagare och öka gapet mellan bidrag och jobb.

Tyvärr vill vänstersidan i svensk politik i stället göra tvärtom. Inom S propagerar flera partidistrikt för att permanenta de höjda ersättningsnivåerna i a-kassan och även MP vill att det höjda golvet i a-kassan bör permanentas. LO har förutom att kräva att nivåerna i det tillfälliga regelverket ska ligga kvar även önskat att sjukförsäkringen görs om, genom att till exempel karensavdraget slopas helt och att tidsgränserna mjukas upp. Finansministern har tidigare sagt att S vill prioritera offentliga investeringar och satsningar på välfärden i budgeten. Det vill säga utgifter.

De röda vill alltså ha bidragslinje i stället för arbetslinje. Fokus på utgifter i stället för intäkter.

Konsekvensen av att a-kassan är generös kan tyvärr bli att fler fastnar i arbetslöshet och att Sveriges ekonomi blir lidande, nu och i framtiden. Dels blir kostnaderna för a-kasseersättningar höga, och dels förlorar människor som skulle ha kunnat jobba och få lön arbetslivserfarenhet. Vad det kostar i självkänsla att inte ha jobb kan vi bara spekulera om; den mentala förlusten kan inte mätas i pengar.

Konsekvensen av att folk får bidrag i stället för att bidra blir självklart att det naggar på den gemensamma kassan, och tyvärr är det ibland som att vänstersidan inte förstår att pengarna måste komma någonstans ifrån. Om ett land inte har nog måste staten låna, och nu väntas statsskulden öka.

I maj varnade flera experter för att den offentliga bruttoskulden kommer att öka kraftigt de kommande två åren, från 35 till uppåt 60 procent (15/5). "Min gissning är att vi hamnar på ett underskott i offentlig sektor på 10 till 12 procent av BNP, ungefär lika mycket som 1993, alltså värsta året i vår 90-talskris", spådde nationalekonomen Lars Calmfors.

En sådan utveckling kommer naturligtvis att betyda att löntagare och företag tvingas öppna plånboken framgent, i åratal, decennier, kanske generationer. Om slösa vinner över spara och här-och-nu-konsumtion vinner över genomtänkta investeringsstrategier blir det minus i kassan som ska balanseras någon gång, av någon.

Liberalerna och Centerpartiet spjärnar emot nu, men frågan är om någon lyssnar. "Vi måste satsa mer på arbetslinjen och då måste a-kassan vara en omställningsförsäkring, inte en försäkring att leva långsiktigt på", menade Liberalernas Nyamko Sabuni. Centern har efterfrågat skattesänkningar.

Deras röster är dock pipiga när facket och regeringen höjer sina. Risken är stor att deras protester kommer att viftas bort som irriterande knott i sommarnatten.

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons