Carolin Dahlman: Om det hade varit friskolor hade det blivit ramaskri
När Anna Ekström (S) besökte Söderportgymnasiet i Kristianstad för att presentera höstbudgeten försökte vi journalister låna toaletterna – men det visade sig vara svårt. På våningen där presentationen skulle hållas var toan tillfälligt avstängd. En våning ner var en hel avdelning för toaletter stängda. Vi frågade några elever varför, och de sa ”det har alltid varit så – alla fall sen vi började”. ”När började ni här då”, frågade jag? ”För två år sen”.
När vi chockade frågade en i personalen om orsaken svarade hon att de hade haft problem med att folk utifrån kom in och lånade toaletterna och stökade. Jaha. Så i ett par år eller så har toaletterna helt enkelt varit avstängda och eleverna har snällt fått gå upp en våning eller två. Vilket resursslöseri!
Detta är inte den enda kommunala skola som har problem.
I mars förra året framkom att det varit mycket bråk på skolgården på Centralskolan. Barn hade utsatts för strypgrepp, sparkar, slag, hot och kränkningar. Två föräldrar sa då till tidningen att ”Situationen har egentligen varit illa länge, kanske ett år” (16/3 -16).
På Gunnesboskolan i Lund sitter eleverna numera med vinterjackor på sig under lektionerna eftersom det är för kallt annars; termometern visade 15 grader (Sydsvenskan 20/11).
På en skola i Malmö misstänks rektorn och två lärare för att ha gjort inköp för privat bruk som de har låtit skolan betala. Fifflet ska ha pågått under lång tid (Sydsvenskan 20/11).
I en artikel om det inträffade står det faktiskt redan i ingressen att skolan är kommunal, men man kan bara ana hur rubriken hade satts om det hade handlat om en privat skola. Ni vet hur det brukar låta... ”Friskolor väljer bort besvärliga elever”, ”Friskola struntar i ventilationskrav”, ”Friskolan gör miljonvinst” och så vidare.
De skolor som drivs av andra än offentliganställda brukar bli kritiserade och anklagas för att mest vilja tjäna pengar.
Naturligtvis är inte alla friskolor bra enbart på grund av att de är friskolor; det vore dumt att påstå. Men när Friskolornas riksförbund nyligen sammanställde siffror från Skolverket över meritvärden framgick det att av de grundskolor som presterade allra bäst var 33 friskolor och 19 kommunala. Av de mest underpresterande skolorna var 13 friskolor och hela 40 kommunala. Detta efter att man har tagit hänsyn till bakgrund, det vill säga rensat bort förklaringar som elevernas föräldrars utbildningsbakgrund eller hur många nyanlända en skola har (3/11).
Samtidigt gör regeringen och vänsterpartiet sitt bästa för att trycka ner de privata alternativen. I vinter väntas en lagrådsremiss med syfte att sätta ett vinsttak för verksamheterna, något som kommer att göra det svårare att starta och driva friskolor.
Ljuset borde i stället riktas på skolor som misslyckas, oavsett driftsform. Den ideologiska debatt som länge rått i Sverige lämnar barnen i sticket – fast det är dem som vi vuxna egentligen borde bry oss om.
