GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Radikala storstadsväljare förskräcker

När Danmark gick till kommunalval blev radikala socialistpartiet Enhedslisten störst i Köpenhamn. De vill omstörta samhället i klimatets namn. Det bådar inte gott.
Ledare • Publicerad 18 november 2021
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Norska Rødts partiledare Bjørnar Moxnes, en av flera radikala vinnare när storstäderna röstar.
Norska Rødts partiledare Bjørnar Moxnes, en av flera radikala vinnare när storstäderna röstar.
Foto: Håkon Mosvold Larsen

Att vänsterpartierna går starkt fram i storstäderna är inget nytt. Det har anats i de senaste valen i Sverige. I de nordiska grannländerna har färskare val visat än starkare tendens för vänstern i de största städerna. I Norge gick Sosialistisk Venstreparti starkt i stortingsvalet. Men än större skutt gjorde sammanslutningen av revolutionära socialist- och kommunistpartier, Rødt, som gick från ett till åtta mandat.

Partiets mål är ett klasslöst samhälle och i partiprogrammet förklaras att socialistiska partier som har haft reformvägen som sin strategi har blivit systemlojala och när de fått makt lämnat målet om socialism. I Oslo fick Rødt 8,3 procent av rösterna. Det samtidigt som Sosialistisk Venstreparti, mer att likna vid Vänsterpartiet i Sverige, fick över 13 procent i Oslo.

I tisdagens kommunal- och regionval i Danmark blev resultaten liknande. I Köpenhamn samlade Enhedslisten nästan var fjärde röst och blev större än Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti. Enhedslisten skriver i sitt principprogram att det arbetar för en grundläggande förändring av samhället, där kapitalism ersätts av en socialistisk demokrati: ”Det är det vi kallar revolution”.

Under de senaste tjugo åren är det mest röstandet utanför storstäderna som fått uppmärksamhet för att avvika från det tidigare etablerade. I Sverige har det handlat om Sverigedemokraterna, i Norge om Fremskrittspartiet och i Danmark om Dansk Folkeparti.

Men de båda tidigare framgångsrika Fremskrittspartiet och Dansk Folkeparti har tappat väljarnas gunst. Fremskrittspartiet gjorde ett rejält tapp i Norges Stortingsval och en hel del gick till Senterpartiet, som har mer landsbygdsfokus än Centerpartiet i Sverige.

I det danska kommunalvalet tappade Dansk Folkeparti mer än hälften av sina röster och tappade representation i så många kommuner att partiledaren Kristian Thulesen Dahl bestämde sig för att avgå (Berglinske 17/11). I stället nådde Det Konservative Folkeparti stora framgångar på många håll.

Det är alltid vanskligt att dra för starka paralleller mellan partier och politisk utveckling i olika länder. Men det är svårt att undvika vänstertrender som finns i många större städer, ofta sådana som har framgångsrika decennier bakom sig. Unga dras dit men är besvärade av höga boendekostnader – i Berlin röstade man till och med för ett förslag att tvångsinlösa bostadsbolags hyreshus.

”Nog vore det på sin plats med mer kritisk granskning av den radikalism som odlas hos unga i städerna.”

De unga är också engagerade i klassiska omfördelningsfrågor, liksom i identitetspolitik och invandring. Men den riktigt tunga nya frågan är klimatet. Den lyfts av de gamla kommunist- och socialistpartierna som anledning till behovet av en radikal samhällsomstöpning, rentav samhällsomstörtning. Det är ingen tillfällighet att man på Enhedslistens sajt möts av ”Grøn pagt skal sætte kommunerne fri”. Hos norska Rødt får man veta att ständiga krav på mer profit och förbrukning är på väg att ödelägga jorden. Socialismen är dessvärre återigen den allomfattande lösningen.

Hur stark vänstertrenden är, hur länge den håller i sig och i vilka städer den biter sig fast återstår att se. Valet 2022 ger ett besked för svensk del. Men klart är att de radikala aktivister som föreslår drastiska samhällsförändringar på komplexa problem vinner beundran i medier och hos etablerade politiker.

Nog vore det på sin plats med mer kritisk granskning av den radikalism som odlas hos unga i städerna. Tyvärr väljer dock många att hellre ytligt beundra än att verkligen genomlysa fenomenet och dess risker.

Petter Birgersson är ledarskribent

Petter BirgerssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.