Rut-avdrag är ingen mirakelkur
Häromdagen kom rut-utredningen med förslag om att personer över 65 år ska få göra avdrag för sällskapstjänster, enklare matlagning, bakning, trädgårdsarbete samt passning och rastning av husdjur (16/9).
Reformen är en hjärtefråga för Centerpartiet. "Ett utökat RUT-avdrag kommer att bidra till att fler företag får chansen att växa och anställa fler", sa Annie Lööf (C) när utredningen kickades igång, som en del av januariöverenskommelsen.
Och visst har reformen gett människor jobb. I en rapport från SNS konstaterade professorn i nationalekonomi Johanna Rickne förra året att rut-avdraget har skapat en ny efterfrågan på arbeten med låga krav på utbildning och språkfärdigheter. "Reformen kan antas ha gett maximal utveckling i form av ökad sysselsättning och ökat företagande" (25/6 -19).
Bra utfall alltså.
Men Rickne konstaterade också att även om rut-företagen sysselsätter många utrikes födda kvinnor var det bara cirka 3 procent av de sysselsatta som hade flyktingbakgrund. I stället var över en tredjedel från andra EU-länder.
"I de tre största städerna äger/chefar personer från Östeuropa över hälften av alla företag, och i de företagen är 9 av 10 anställda från samma region", berättade Rickne för mig.
I höstas lät Kommunalarbetaren SCB ta fram siffror på vilka länder rut-arbetare i städbranschen kommer ifrån och fann att var fjärde var född utanför Europa, men att de flesta var arbetskraftsinvandrare som kommit hit för att börja arbeta direkt eller var anhöriga till någon som inte var flykting. Störst andel kom – förutom från Sverige – från Polen och Thailand (11/9 -19).
Också Riksrevisionen riktade nyligen hård kritik mot rut-avdraget och konstaterade att en tredjedel av de nyanställda i rut-företagen var arbetskraftsinvandrare, det vill säga inte svenska arbetslösa (18/2).
En studie från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser konstaterade i vintras att rut-avdragen för hushållsnära tjänster gett fler jobb, men att de sällan gått till arbetslösa eller personer med kort utbildning (30/1).
I Johanna Ricknes studie befann sig 15 procent i ekonomiskt utanförskap och cirka 10 procent i arbetslöshet innan anställningen.
Att det skapas jobb är självklart inte fel, men tro inte att rut är en reform som gynnar den stora grupp utrikes födda som lever i Sverige och är en kostnad för kommunerna.
I direktiven till den utredning som kom i veckan stod inte uttryckligen att avdragen skulle gynna integrationen, men man skrev att målet var att skapa fler arbetstillfällen för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden och Centerpartiet har vid flera tillfällen kopplat avdraget till att nyanlända ska få jobb. 2016 sa Lööf exempelvis: "Vi tar ansvar för integrationen. RUT sänker trösklarna till första jobbet. En tredjedel av alla anställda i RUT-företag är utrikes födda" (22/4 -16).
Det finns goda skäl för att fortsätta erbjuda avdragsrätt för tjänster folk annars hade gjort själva, då det ger någon lön. Men att hävda att det är att den stora gruppen flyktingar som har kommit hit ska få in en fot på arbetsmarknaden via rut-avdrag – som de är utformade nu – är falsk marknadsföring.
För att avdraget ska göra nytta för svenska arbetslösa behöver det villkoras, så att de som startar företagen eller anställer måste ta in personer som lever på bidrag här. Det går att invända med att politiker inte ska styra näringslivet, men så länge dessa företag har en särbeskattning har samhället rätt att lägga sig i.
Här finns en chans att ge människor i utanförskap en fot in i samhället och känna stolthet via ett jobb. Den chansen ska vi ge fler.
