Säg hej då till företagsfienderna
I en högkonjunktur är företagarnas största bekymmer att det är svårt att hitta rätt personal. Enligt Stockholms Handelskammare kunde nära 80 000 jobb inom privat sektor inte tillsättas förra året, varav 10 000 i södra Sverige (19/6). Men om det ska se lika bra ut när den glada konjunkturen vänder måste politikerna sluta behandla företagen illa. Behoven är stora framöver med en åldrande befolkning och en stor grupp som behöver komma in på arbetsmarknaden; näringslivet behövs för att det ska gå ihop helt enkelt.
Men så verkar inte de rödgröna tänka. Majoriteten av de nära hundra initiativ som regeringen har vidtagit under mandatperioden har i stället varit negativa för företagen, enligt en genomgång från Svenskt Näringsliv (7/5). Skatterna har höjts med hela 70 miljarder och i huvudsak har dessa slagit mot företagen. Dessutom har regelbördan ökat.
Jonas Sjöstedt (V) brukar tala om att pengar till alla de gratisreformer som han pressar fram ska tas från miljardärerna. Men hur många företagare är miljardärer? Ändå tar politikerna mer och mer av dem. Ändå försvårar han och kompisarna i S och MP för företagarna.
Bland annat har företagens möjligheter att anställa medarbetare på tidsbegränsade anställningar inskränkts och arbetsgivaravgiften för dem under 25 år fördubblats. Lägre skattereduktion inom rot och rut, utökad nationell koldioxidskatt, höjda marginalskatter, kemikalieskatt och flygskatt med flera initiativ har varit illa men allra värst har förslaget om vinstbegränsningar inom välfärden varit.
Svenskt Näringslivs vd påpekade kritiskt i rapporten att företagen under Reinfeldtregeringen sågs som särintressen. Det är helt korrekt, men nu kommer Alliansen att se annorlunda ut. Man har återgått till sina ideologiska rötter på många sätt, och det är högst troligt att det även gäller vördnaden inför entreprenörskap och näringsliv, insikten om att det är människors skaparkraft som omvandlas till företag och kreativa lösningar är välkomna.
Politiker borde värna om företagen, inte ställa sig i vägen, stoppa och hindra. Om arbetsgivarna går på knäna har de svårt att anställa och driva tillväxten framåt. De som mår gott kan däremot göra gott för Sverige.
Sist – men inte minst – blir ett samhälle som uppmuntrar individers strävan välmående inifrån och ut, nerifrån och upp. Människor som peppas och belönas får ett glitter i ögonen – och det är ett politiskt mål så gott som något.