Anders Gustafsson: Sänk skatterna i dessa dyrtider
Det råder dyrtider för hushållen och de allra flesta av oss ser nu över kostnaderna. Värmen skruvas ner. Det handlas mat på extrapris. Tvätt- och diskmaskiner körs när elpriset är lågt. Många av oss jagar extrapriser i matvarubutikerna.
Men en av de största utgifterna talas det märkligt nog tyst om: skatterna.
För Sverige har inte vara skyhög inflation, vi har också det femte högsta skattetrycket i världen bland utvecklade länder (OECD-länder), mätt som skatternas andel av bruttonationalprodukten.
Och det är inte bara inkomstskatterna som är höga. Arbetsgivaravgifterna, som namnet till trots till stor del är ren skatt, är höga. Vi har EU:s näst högsta moms. Och som lök på laxen har vi ovanpå arbetsgivaravgifter, inkomstskatt och moms även betydande punktskatter på livsnödvändiga varor som drivmedel och el.
Varför har politikerna gjort på detta viset?
Redan i mitten av 1800-talet förutspådde liberalen John Stuart Mill att skattesystemen med tiden skulle utvecklas till att bli allt mer indirekta – därmed skulle medborgarna komma att systematiskt underskatta den faktiska skattebördan. Även den italienske ekonomen Amilcare Puviani var lite senare inne på samma spår och menade att indirekta skatter var ett knep för politikerna att få medborgarna att tro att staten kostade dem mindre än vad den faktiskt gjorde.
Och så blev det också i Sverige – en undersökning från 2015 visade att hela 94 procent av svenskarna underskattade skatterna.
Ett problem med att sänka skatterna i dessa tider är att ovarsamma skattesänkningar skulle kunna elda på inflationen ytterligare, och det vill man ju inte.
”Den borgerliga ryggmärgsreflexen borde vara att sänka skatten istället för att dela ut allmosor till undersåtarna.”
Dessbättre finns det undantag från detta. De skyhöga energipriserna har nämligen bidragit till att göra många varor dyrare. Livsmedelsindustrin skickar notan för höga elräkningar vidare till uppköparna. I dagligvaruhandeln – fylld med kyl- och frysdiskar dessutom – tas priserna sedan ut mot konsument. Det är en av förklaringarna till att ett paket Bregott nu kan kosta nästan 70 kronor.
Och inflationen driver i sin tur upp räntorna.
Att sänka skatterna på el kan därmed bidra till att både ge hushållen lägre elräkningar och minska inflationen, vilket också den statliga expertmyndigheten Konjunkturinstitutet (KI) har framhållit.
”Skattesänkningar på produkter, såsom el, sänker inflationen”, sade Erik Glans, ekonom på KI med ansvar för prognoser på konsumentpriser, för inte så längesedan (Dagens Industri 22/1).
Redan utan detta förhållande är det helt galet att den livsnödvändiga elen är belagd med punktskatt – likt cigaretter och brännvin. Nästan all el i Sverige produceras utan några som helst koldioxidutsläpp – varför ska den då straffbeskattas som om den vore hälsovådlig?
Många av oss trodde att en borgerlig regering skulle fatta dessa enkla resonemang – eller åtminstone lyssna på experterna i Konjunkturinstitutet. Den borgerliga ryggmärgsreflexen borde vara att sänka skatten istället för att dela ut allmosor till undersåtarna.
Så sänk skatten på el nu! En lämplig nivå är noll procent.
