Annons

Semestern är slut, Löfven

Gratis pengar, bubblande börs och budkrig om fritidshus. Och en arbetslöshet som ökar snabbt. Sverige står inför en udda kris.
Ledare • Publicerad 4 augusti 2020
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Många miljarder blir det.
Många miljarder blir det.Foto: LARS LARSSON/TT

Han lovade EU:s lägsta arbetslöshet. Det gick åt pipsvängen. Stefan Löfven tog dock intryck från finansvärlden: om en aktiefond går dåligt – lägg ner den. Så Löfven avvecklade målet. Nya jobb kom ju, jämförelser med andra var bara dumt.

En rejäl bit in på den andra mandatperioden kom så regeringen Löfvens verkliga ekonomiska prövning. Coronakrisen kan kännas långt borta för dem som är friska, har jobbet kvar, inte arbetar i sjukvården och som överlevde den kraftiga börsnedgången i mars. Nu har börserna återhämtat sig helt och på fritidshusvisningarna knuffas folk åter med armbågarna och budar friskt på allt som bjuds ut.

Annons

Så enkelt lär dock inte krisens spår sopas över. SCB noterade i juni en arbetslöshet på 9,8 procent i juni, en ökning med 150 000 arbetslösa, till 575 000. (Ekonomifakta) Då räknas också korttidspermitterade som sysselsatta. Ökningen är kraftigare än den under finanskrisen 2008/2009. Att komma ned till liknande siffror som före den krisen tog ungefär ett decennium.

För ungdomsarbetslösheten såg det ännu mörkare ut i juni, den nådde 32,3 procent i mot 23,7 procent samma månad förra året. Även vanliga år ligger arbetslösheten för ungdomar som högst i juni, mellan att skolan har slutat och att alla sommarjobb har kommit igång. Men årets siffra var extremt hög. I höst väljer fler ungdomar än vanligt att gå vidare till högskole- och universitetsstudier. Hur många av dem som läser kurser som gör dem eftertraktade på arbetsmarknaden är en annan fråga.

Både finans- och coronakrisen är i hög grad internationella fenomen, som slår mot Sverige främst för att vi fortfarande i hög grad är beroende av exportindustri i tunga sektorer, som fordon. Hur de internationellt konkurrensutsatta sektorerna står sig är också det som är mest avgörande för Sveriges framtid. Liksom hur duktiga vi är på att utveckla oss i starka tillväxtsektorer.

Än väntar svaret på hur lång tid det tar för den internationella ekonomin att återhämta sig efter coronan. Andra faktorer som förhållandet mellan Kina, USA och Europa kommer också att påverka, men den osäkerheten är inte ny.

Den universella medicinen har hittills varit jättelika stimulanser från centralbankerna, som köper staternas skulder, därmed håller nere räntorna och i praktiken skapar nya pengar till ingen uppenbar kostnad alls. I Europa hjälper EU gemensamt till att låta länder som Spanien och Italien låna till tysk icke-ränta.

Inget kommer dock utan risk. Den påstått uteblivna inflationen tar vägen någonstans – som till börserna och husmarknaderna, från Nasdaq till Österlen. Man behöver dock inte minnas längre än till mars för att förstå att bakslagen kan komma fort. Då blir plötsligt börsen inte längre en förutsägelse om ekonomins snabba återhämtning utan en riskfaktor för att skapa en ny, värre kris.

Vad kan en svensk regering i ett litet land i norr göra för minska riskerna och öka möjligheterna för egen del? Svaren är de gamla. Se till att göra det attraktivt att utbilda sig till efterfrågade yrken och att koncentrera högre utbildningar och forskning till teknik, medicin, naturvetenskap. Gör det lönsamt att arbeta. Gör det attraktivt att investera i Sverige. Låt inte hela områden och städer gå ner sig i arbetslöshet, utslagning och kriminalitet. Håll buset och fanatismen kort.

Stefan Löfven har en hel del att ta tag i. Tyvärr har han hittills inte visat några tecken på den handlingskraft och förmåga som skulle ursäkta att Centerpartiet och Liberalerna släppte fram honom. Men det finns ju alltid möjlighet till bättring efter sommarlovet, om statsministern har läst väsentlig politisk lektyr. Som ledarsidan i denna tidning.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons