Sjuka ska inte behöva tjata för att få vård

”En sak har jag lärt mig under alla dessa år är att man måste vara stark i mötet med dagens sjukvård, att våga stå på sig och aldrig ge upp”, skrev en bekant på Facebook apropå att hon efter sju år av ryggsmärtor träffat läkare nummer 6 som till slut fann den troliga förklaringen och hon blev bättre.

Det är tragiskt att läsa; i Sverige borde man få god vård även om man inte är stark nog att strida för sina rättigheter eller modig nog att tränga sig fram. Även de tystlåtna måste få trygghet.

Enligt en färsk rapport från Cancerfonden är risken att dö i cancer större om du är lågutbildad. ”Kanske du är mer påläst och har mer information innan du kommer, om du har en högre utbildning. Då kanske du har lättare att ställa högre krav på vilka utredningar som ska göras, kommenterade en chef på Region Kronoberg för P4. Redan 2009 konstaterade SKL att rika och högutbildade får bättre vård (SVT 27/3 -09).

I det perspektivet är det oroande att vårdköerna växer, att antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling har fördubblats sedan valet. Om man även räknar med dem som har väntat över 90 dagar på förstabesöket hos specialist är ökningen 81 procent. I mars hade 33 000 patienter, eller 27 procent, väntat mer än 90 dagar på sin operation (Ekot 25/4).

Självklart skapar detta frustration, ilska och förvirring. Varför dröjer det? Tänk om jag blir sjukare? Tänk om jag blir så sjuk att jag dör? Finns det andra som lyckas komma före i kön för att de kan prata för sig? Både patienter och anhöriga lever under stress under väntetiden. Man hör för många historier och tänker att man själv kan vara på tur.

Ett exempel är Kjell Åberg som nyligen avled i cancer på Sollefteå sjukhus. Han hade sökt vård akut vid flera tillfällen och inte fått annat än antibiotika och hostmedicin. Till slut röntgades han och man konstaterade lunginflammation; Kjell skickades hem än en gång. Hit och dit i några turer senare fick han äntligen löfte om gastroskopi, men undersökningen dröjde och sköts upp på grund av en miss. Två månader efter första besöket konstaterades cancer och då var det för sent.

I TV4 intervjuades Mia Rajalin som hade gått till vårdcentralen flera gånger för trötthet, svettningar, viktnedgång, ihärdig hosta men läkaren ordinerade alvedon och nässpray. Hon sökte upp en läkare på en semester som propsade på att hon måste röntgas. Till slut fick hon en tid, men läkaren hörde aldrig av sig och berättade vad röntgen visade. Efter många påstötningar ringde han till slut och berättade att hon hade en 3 cm stor tumör och att hon skulle få en remiss för en eventuell operation på lungkliniken. Men det glömde han, så Mia fick pressa på igen. ”Och hade jag inte ringt så vet ingen hur länge den hade kunnat bli liggande. När tiden var inne för operation berättade läkaren att cancern hade hunnit sprida sig. ”Jag visste inte om jag skulle komma ut igen”, sa Mia.

Antalet klagomål till IVO har ökat stadigt de senaste åren, från 615 år 2014 till 912 tre år senare (TV4 26/3). Men det är bra att komma ihåg att en mycket stor del av läkarbesöken faktiskt går bra och att det är de som råkar värst ut man hör om i medierna. I en sammanvägning från 2015 av olika internationella jämförelser hamnade Sverige på första plats, enligt SKL. ”Vi är väldigt bra på att rädda liv vid kritiska och allvarliga situationer. Vi har teknik och kompetens för att prestera medicinska resultat i yppersta världsklass”, sa Roger Molin, analytiker vid Sveriges kommuner och landsting (SvD 23/12).

Dock upplever var tredje svensk att vården blivit sämre under de senaste åren, enligt en undersökning Novus gjort på uppdrag av Vårdförbundet (27/4), och att vården håller god klass betyder inte att det inte finns brister som behöver uppmärksammas och rättas till. Bland annat klarar Sverige trots Europas högsta läkartäthet färre patienter per dag, vilket förklaras med byråkratiska arbetsuppgifter. Att bara utbilda fler eller skjuta till mer pengar kommer alltså inte att lösa problemen. Det behövs även ändrade arbetsformer.

Nu tävlar partierna om att bry sig mest om vårdköerna. Regeringen aviserade på torsdagen att man betalar ut extra 195 miljoner till landstingen 2018 för att korta väntetiderna i cancervården. Kristdemokraterna meddelade samma dag att man ”ska rensa upp Stefan Löfvens vårdköer” med en satsning på 800 läkare i primärvården.

Ambitionerna är bra. Sjukvården behöver komma i politikens blickpunkt. Beslutsfattarna måste prioritera de allra svagaste och våga välja bort andra satsningar utanför kärnverksamheten.

Bertil från Uddevalla berättade för Ekot att han fick vänta i 9 månader för att få operationstid för prostatacancer. ”Låg du på själv om att få en operationstid”, frågade programledaren? ”Jag tänkte det här löser sig. Man var väl lite handlingsförlamad, I efterhand tänker jag att man borde ha varit mycket mer besvärlig och tjatat på. Man hoppades att det skulle lösa sig.”

Sjuka människor ska inte behöva hoppas eller ha ork att gorma i telefon. Det ska funka ändå.