Skolan ska inte tillåtas vara en brottsplats
”Om bristen på trygghet påverkar elevers skolresultat kan det få negativ effekt på deras framtid; det kan krossa drömmar och stoppa ambitioner.”
46 procent av pojkarna i årskurs nio undviker skolan eller andra platser, aktiviteter och personer av oro för brott, enligt Brottsförebyggande rådets färska rapport Skolundersökningen. Det är ett hopp från 37 procent år 2015.
En ökning med nio procentenheter måste tas på fullaste allvar. Dels eftersom studieron påverkar skolresultaten, och dels eftersom nästan en tredjedel av killarna tyckte att det var okej om en kompis slår ner någon som har sagt något förolämpande – vilket kan betyda att våld leder till våld som leder till mer våld...
Nu måste vi vuxna stoppa våldsspiralen och skydda barnen. Allt annat är ett svek mot de enskilda eleverna och Sveriges framtid.
Ungefär hälften av niondeklassarna uppgav i Brås undersökning att de hade blivit utsatta för brott det senaste året och anmärkningsvärt nog hade de flesta drabbats i skolan. "Det är den vanligaste brottsplatsen för både lindrig och grövre misshandel".
Skolan har onekligen problem. Anmälningar till Arbetsmiljöverket gällande hot och våld har ökat de senaste åren, från 698 år 2015 till 835 år 2019 i grund- och gymnasieskolan.
I Umeå rapporterade Västerbottens-Kuriren nyligen om att dödshot är en ökande trend bland elever, och att en tystnadskultur blivit ett resultat av det. Främst handlade det om hot mot den som blivit vittne till en konflikt eller förseelse, då barnen kunde få höra "Om du berättar vad jag har gjort dödar jag dig" . En högstadieelev menade att "i sexan var det väldigt vanligt med den typen av hot". Rektorer på Umeås skolor bekräftade trenden.
På en skola i Göteborg och flera skolor i Borås har personal tvingats bära överfallslarm efter flera hotfulla och våldsamma incidenter under hösten. I Borås har lärarna vädjat om hjälp efter att anmälningar ökat markant de senaste tre åren. "Hot och våld förekommer inte bara på högstadiet, utan också bland de yngre barnen", berättade Gunilla Rist, från Lärarnas Riksförbund i Göteborg. "Det är en hårdare stämning", sa Anne Pihlo, kommunombud för LR i Borås (Skolvärlden 21/10). Andrea Meiling, ordförande för Lärarförbundet i Göteborg, avslöjade: "Vi har våldsproblematik i särskilda undervisningsgrupper där lärare blir slagna i princip varje dag, men inte gör några anmälningar. Där har det blivit mer eller mindre normalt att ha bit- och klösmärken".
Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén rasade. "När man pratar med andra personer i samhället så tror dom inte det är sant. Inte sjutton skulle man acceptera att folk slåss ute i korridoren eller att någon kallar dig nedsättande saker på något annat jobb. Men på något sätt så gör man det i skolan".
Detta ska inte accepteras! För att komma tillrätta med problematiken krävs flera insatser.
- Skolorna behöver sannolikt fler kuratorer eller personer som är kunniga i att hantera elever som inte mår bra. Idag anställs ofta elevassistenter för att hantera utagerande elever, men då Arbetsmiljöverket konstaterade att denna grupp oftast drabbas avslöjade man samtidigt att det är "vanligt att de saknar utbildning i hur de ska agera". Saknar utbildning? Detta måste genast rättas till så att kompetent personal jobbar med de barn som är svårare att hantera av olika skäl.
- Även lärare, rektorer och annan skolpersonal bör omfattas i en liknande brottsrubricering som hot och våld mot blåljuspersonal.
- Både Moderaterna och Socialdemokraterna vill att rektorer får mandat att stänga av de elever som utövar våld i skolan. Det vore bra.
- Skolor borde ha en skyldighet att polisanmäla misshandel av elever. Idag har lärare bara en plikt att anmäla händelser till rektor, men det kan tyvärr göra att brottsoffer och deras föräldrar undviker att anmäla, kanske av rädsla för att drabbas av repressalier av förövaren, vilket kan göra att förövare kommer undan. Kommuner kan visserligen ha andra regler i sina skolplaner och skolor kan ha egna ordningsregler, men en lagändring vore önskvärd.
En positiv bieffekt vore att polis och socialtjänst då tidigare får koll på vilka elever som skulle kunna vara på glid och kan behöva insatser för att inte lockas till kriminalitet.
- Om det behövs väktare, omstrukturering av lokalerna eller ökad vuxenkontroll låter jag vara osagt. Men öppna för kreativa idéer innan fler barn och lärare drabbas.
- Ökad disciplin i skolan med tydliga regler kan bidra till studiero och att dagarna i skolan blir fokuserade på att fyllas med kunskap.
Om bristen på trygghet påverkar elevers skolresultat kan det få negativ effekt på deras framtid; det kan krossa drömmar och stoppa ambitioner.
Låt oss alltid kämpa emot en sådan utveckling. Barn ska i skolan lägga energi på att lära sig saker, inte på att oroa sig över att någon snor deras jacka.
.
.
