unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Skolkrisen förvärras när statistiken förvrängs och förskönas

Det går många nyanlända i svenska skolor, och de har det naturligt nog tuffare. Varken de eller samhället som helhet vinner på att deras sämre skolresultat mörkas i Pisa-undersökningarna.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.

"Det här är en glädjens dag", kvittrade utbildningsminister Anna Ekström (S) i december när den senaste Pisa-undersökningen kom och visade att svenska elever hade presterat bättre än snittet i OECD. "Det här är ett styrkebesked, svensk skola står stark", sa hon (SVT 3/12).

Ja, efter katastrofresultaten 2012 verkade det finnas skäl att pusta ut. Eller...?

Det finns tyvärr skäl att misstänka att siffrorna dolde den sanna, bistra verkligheten och att svenska elevers prestationer var sämre än ledande politiker fick det att låta som.

I Pisa 2018 var hela 11,1 procent av eleverna exkluderade från att delta på grund av bristande svenskakunskaper. Dessutom var det 13,5 procent som inte ens dök upp för att göra provet. Risken finns att även detta var elever som har det tufft i skolan och inte ville bli testade.

Som om detta inte var illa nog avslöjade Expressen på tisdagen att en stor mängd utrikes födda elever felaktigt hade plockats bort ur Pisa-urvalet, och att även svenskfödda med svaga språkkunskaper exkluderats.

Detta gjorde att siffrorna såg bättre ut än de borde. Expressens beräkningar visade att de svenska resultaten skulle ha varit lägre om Sverige följt OECD:s regelverk, med hela 5-13 poäng vad gäller läsförståelse.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som analyserat den statistik som Expressen tagit fram, menade att de svenska resultaten nu är omöjliga att lita på. "Det här är oerhört allvarligt, särskilt som PISA-resultaten i praktiken kommit att användas som ett mått både på hur den svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur den utvecklas över tid", sa han.

Ja, dessvärre är det få som vinner på att man putsar upp fasaden om huset är fallfärdigt. Kanske får en minister glänsa en stund i tidningen, men vad gör det för barnen som behöver hjälp? Föga.

Skolan har problem. Enligt en granskning av tidningen Grundskolan når inte var tredje elev i de utsatta områdena gymnasiebehörighet. Hur ska de klara sig i livet om de saknar utbildning? Och hur ska de få kunskaper om det saknas cirka 80 000 behöriga lärare fram till 2031 enligt SCB?

Utrikesfödda elevers resultat har i genomsnitt blivit sämre sedan 2008, berättade Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, nyligen. Enligt honom beror det många gånger på att personer kommer hit när de är lite äldre, och då naturligt nog har svårare att klara skolan. Dessutom har Sverige tagit emot en större andel elever från länder med svagare skolsystem.

Vad man än tycker om migrationens omfattning finns nu alla dessa unga i våra skolor och alla vinner på att ge dem så god utbildning som möjligt. Elever som drömmer om en framtid där de kan förverkliga sina drömmar och stå på egna stadiga ben vinner knappast på att problem sopas under mattan. Inte heller vinner landet på att folk inte tar examen och blir arbetslösa och bidragsberoende. Risken ökar för varje glättigt "allt är fina fisken" som kommer från regeringen.

Magnus Henrekson konstaterade: "De påstådda förbättringarna i PISA jämfört med 2015 har tolkats som att ”nu har allt vänt”. Detta har i sin tur försvagat viljan att genomföra de kunskapsreformer som är så avgörande för Sveriges framtida välståndsutveckling – och som betyder allra mest för de elever som inte har förmånen att ha välutbildade föräldrar med en stark förankring i det svenska samhället".

Klokt. Makthavarna borde våga se och förstärka sin vilja. Det är Sveriges framtid det handlar om.

.

.

Läs mer

Expressens granskning

SNS-rapport om skillnader i prestation

Läs mer

Lena Einhorn verkar vilja rädda det judiska folkets bibliska historia, snarare än att bidra till en vettig vetenskaplig diskussion.

Kultur

Lena Einhorn kokar soppa på en spik i sin nya bok

Författaren letar efter sanningen mellan raderna men det står inget där, skriver en skeptisk Mikael R Karlsson.

Kultur

Viktig bok inifrån en svartsjuk och sexgalen pojkväns huvud

Boken ”Närmanden” skulle kunna ge tonårskillar verktyg för att reflektera kring sin sexualitet.

Författaren, kulturdebattören och journalisten Elisabeth Åsbrink är aktuell med boken "Övergivenheten”, om ett judiskt arv att återerövra.

Kultur

Elisabeth Åsbrink samlar judiska släktminnen till en stark historia om kärlek och hat

”Övergivenheten” skildrar en familj i skuggan av antisemitism och rotlöshet.

Donia Saleh

Kultur

Boklistan: Debutroman om systerskap går upp i topp

Recensenterna väljer de bästa böckerna just nu.

Cissi Wallin ger ut sin bok på eget förlag, efter att det ursprungliga förlaget dragit sig ur.

Kultur

Cissi Wallins självbiografi är utmattande läsning

Historien fyller en funktion i berättelsen om vårt samhälle. Recensenten Annika Wall har läst.

Johanna Ekströms bok om sin mamma, den stroke-drabbade författaren Margareta Ekström, är lysande.

Kultur

Johanna Ekströms modersporträtt är en av årets viktigaste böcker

Här gäller kött och blod, här gäller inte några sentimentala suckar, skriver Christian Swalander.