Annons

Sockerskatt kostar mer än det smakar

Skatt på socker i Norden har visat sig ha föga effekt. Däremot har skatten lett till höga kostnader för administration.
Ledare • Publicerad 14 juli 2020
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Fredrik, Varfjell

Coronakrisen har gett ny luft åt debatten om en sockerskatt för att förbättra folkhälsan. Det mest uppmärksammade exemplet är kanske Storbritanniens premiärminister Boris Johnson som vill förbättra britters hälsa och därför förespråkar sockerskatt. I Sverige har Cancerfonden förespråkat en liknande skatt (3/6).

Det var dock inte bra idé före coronapandemin och är det inte nu heller.

Annons

Redan 1981 infördes en sockerskatt i Norge, och även Danmark och Finland har infört liknande skatter. Hur de här skatterna har sett ut genom åren har skiljt sig åt mellan de olika länderna: Finland valde att beskatta olika varor med mycket socker i sig medan Norge valde att dela upp skatten i tre delar – en skatt på strösocker, en skatt på läsk och en choklad- och sockeravgift där olika varor beskattas olika.

Ett återkommande problem för våra grannländer är att det är svårt att utforma skatterna på ett enkelt och rättvist sätt. Norge har exempelvis fått kritik för att de även beskattar smaksatt mineralvatten – trots att det inte innehåller något socker. Även Danmark hade problem med hur de skulle avgränsa och beskatta socker, och skatten innebar höga administrativa kostnader. Det hela slutade med att regeringen tog bort flera av sina ambitiösa sockerskatter. Skatten på godis blev däremot kvar, vilket gett upphov till en växande svart marknad. I Malmö hittade miljöinspektörer häromåret uppemot hundra ton godis som var för gammalt, ibland flera år, och ompaketerat för att exporteras till den danska marknaden (SVT 19/6 -19).

Förutom de byråkratiska kullerbyttorna en skatt ger upphov till är det också oklart i vilken utsträckning skatten har någon hälsoeffekt.

Hälsoeffekten i Danmark och Finland har varit obefintlig, vilket fick Finland att avskaffa sin sockerskatt efter ett par år. I Norge har sockerskatten funnits så pass länge i olika former att det är svårt att avgöra dess effekt. Man kan däremot konstatera att deras läskkonsumtion är högre än Sveriges. De som är mest positiva till Norges sockerskatt är sannolikt de svenska handlarna vid norska gränsen, för förra året slog gränshandeln ett nytt rekord. Det är dock knappast ett argument för en liknande skatt varken i Sverige eller i Storbritannien.

Ida Arnstadt

Annons
Annons
Annons
Annons