Sofia Nerbrand: Alla barn har rätt till goda livschanser
Livschans. Det är ett vackert och hoppingivande ord.
Livschanser är inte ett givet tillstånd, utan handlar om att människor har möjligheter att leva efter sitt eget huvud och om att kunna göra nya val under livets gång. För en liberal är begreppet ideologiskt centralt – och den praktiska politiken syftar till att ge alla så likvärdiga förutsättningar som möjligt. Inte att alla ska leva likadant och välja samma saker.
Detta skiljer sig från socialistiska och kollektivistiska synsätt där människor ska strömlinjeformas och jämlikhet är liktydigt med lika utfall. Skillnader beskrivs som orättvisa klyftor, oavsett vad de beror på.
Men inkomstskillnader är inte orättvisa om den ene har valt att ta risker, förkovra sig och jobba hårt, medan den andre har visat lättja och ovilja att satsa. Det ska löna sig att arbeta.
”Inkomstskillnader är inte orättvisa om den ene har valt att ta risker, förkovra sig och jobba hårt, medan den andre har visat lättja och ovilja att satsa.”
Däremot är det orättvist om individer inte har just samma chanser att utbilda sig och få en välavlönat jobb. Och livschanserna grundläggs under barndomen. Hur väl familjen fungerar, hur god privatekonomi föräldrarna har, hur tryggt området är där man bor och hur bra skola man går i är avgörande för vilken start man får i livet.
Att barn i Kristianstad med omnejd har väldigt olika livsvillkor är därför bekymmersamt. Skillnaderna beskrivs på nyhetsplats i Kristianstadsbladet (25/2), baserat på en rapport från kommunen.
Kristianstad hör till de städer som är mest segregerade i Sverige. Segregationen mellan skolorna vad gäller elever med utländsk bakgrund är samtidigt större än boendesegregationen, enligt rapporten.
Skolan är kanske samhällets viktigaste kulturinstitution. Den lägger grunden för framtida klassresor. Därför är det så angeläget att alla skolor ger elever kunskaper, färdigheter och självkänsla. En del vill göra gällande att det fria skolvalet förstärker skillnaderna mellan barn och skolor, men innan friskolereformen avgjorde bostadsadressen fullständigt var eleverna skulle gå.
”Ambitionen måste vara att ge bättre möjligheter till dem som har det sämst ställt.”
I dag kan alla rösta med fötterna – oavsett hur rika föräldrar man har. Det systemet ska vi vara rädda om. Är man bekymrad över en skev mix – gör det obligatoriskt att göra aktiva val. För det är vitalt att tidigt lära sig att ta ansvar och initiativ. Och är en skola dålig så ska den rustas eller läggas ner – oavsett huvudman.
Arbetslösheten ligger också över riksgenomsnittet i Kristianstad och det bidrar starkt till att många har låga inkomster. Det påverkar barns hälsa väldigt negativt, enligt en forskarrapport från tankesmedjan SNS. Barn vars föräldrar får försörjningsstöd har betydligt högre risk för att bli svårt sjuka eller rentav dö. Inget kan därför vara viktigare än att skapa ett bättre företagsklimat och att se till att sänka trösklarna på arbetsmarknaden.
Det är också illavarslande att orosanmälningarna har ökat i kommunen under de senaste åren. Men allt är inte nattsvart. Långt därifrån. Man får inte glömma att Sverige tillhör de länder med minst andel fattiga i Europa och att de allra flesta barn har goda livschanser här. Inte desto mindre måste ambitionen vara att ge bättre möjligheter till dem som har det sämst ställt.
Sofia Nerbrand är politisk redaktör på Kristianstadsbladet
Läs mer:
Artikel i Kristianstadsbladet: Sanningen bakom ”Min mamma tjänar mer än din”
Rapporten från Kristianstads kommun: Statistiskt underlag för barn och ungdomars livsvillkor
